Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Europeiskt ostron (Ostrea edulis)

Det europeiska ostronet är en vanlig mussla I Sverige som har minskat i antal de senaste åren. Den kan bli ganska stor, och skalet uppvisar tydliga tillväxtringar. Ostronets skal som ligger nedåt är något kupat och det övre plant. I första levnadsstadiet är ostronet en larv, och lever då till en början inne i honan. När larven så småningom simmar iväg och hittar en grund lokal med sand- eller lerbotten så fäster den sig på bottnen och tillväxer. Ostronet är först en hane men ändrar senare i livet kön och blir hona. Som vuxen ändrar den kön lite då och då, beroende på vattentemperaturen. Europeiska ostron tros kunna bli 15 år gamla. De lever hela livet som filtrerare, och äter plankton från vattnet. Det finns en risk att de konkurreras ut av japanska jätteostron, men förhoppningsvis klarar arten sig då det europeiska ostronet verkar kunna leva djupare än det japanska.

ARTFAKTA

Namn: Europeiskt ostron

Latinskt namn: Ostrea edulis

Storlek: Max 15 cm

Grupp: Blötdjur

Undergrupp: Musslor