Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Mosaikslända (Anisoptera)

Egentliga trollsländor eller mosaiktrollsländor har larver som lever i vatten från någon månad till många år. Larverna är kraftiga och breda med spolformad bakkropp. De är rovdjur som livnär sig på små maskar, mygglarver, djurplankton och grodyngel. De äter även andra trollsländelarver och kan vara kannibaler. De sitter ofta stilla och väntar på sitt byte, eller skrider långsamt fram på spaning efter byte. När bytet kommer nära slungar de blixtsnabbt ut en stor fångstmask som i vilande läge sitter framtill och nedtill på huvudet. Mosaiktrollsländorna skiljer sig från flicksländorna genom att de inte har några yttre gälblad längst bak på kroppen. Istället har de ett stort antal tunnhudande utskott från ändtarmen som fungerar som ett effektivt andningssystem. Nytt vatten tillförs hela tiden genom att vatten pumpas ut och in genom tarmöppningen. Vid akut fara kan larven dessutom skjuta iväg med en jetström som den skapar genom att snabbt stöta ut vatten baktill. I Östersjön finns flera arter tillhörande minst tre familjer; egentliga mosaiktrollsländor, skimmertrollsländor och segeltrollsländor. Vi vet relativt lite om trollsländor i Östersjön.

ARTFAKTA

Namn: Mosaikslända

Latinskt namn: Anisoptera

Storlek: Upp till 6 cm

Grupp: Insekter

Undergrupp: