Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Vitnosdelfin (Lagenorhynchus albirostris)

Vitnosdelfinen är ett däggdjur, specifikt en tandval, och behöver med jämna mellanrum komma upp till ytan för att andas. Den är mörkgrå till svart på ryggsidan och vit på magen, med ett ljusgrått fält bakom ryggfenan och ett grått streck längs med kroppssidan. Precis som namnet säger så är vitnosdelfinen även vit på nosen. Vitnosdelfinen förväxlas ibland med arten atlantisk vitsiding. Men vitsidingen är lite mindre och har ett brungult streck på sidan, något vitnosen saknar. Vitnosen är den vanligaste delfinarten som kommer på besök i svenska vatten, förmodligen för att jaga fisk. Den lever annars i Nordatlanten. Den kan väga upp till 350 kg vilket gör den till en av de tyngre delfinarterna. Vitnosdelfinen är väldigt social och lever i större grupper som jagar tillsammans. Man har även sett vitnosdelfiner jaga med andra arter av valar såsom späckhuggare, knölvalar och andra delfiner. Den jagar stimfisk som sill, men även bläckfisk och kräftdjur. Vitnosdelfinen kommunicerar med ljud och kan som många andra tandvalar använda klickljud för att hitta sina byten, så kallad ekolokalisering. Den är en snabbsimmande delfin, och till skillnad från den svenska tumlaren kan den synas tydligt när den hoppar upp från vattnet och gör akrobatiska konster. Vitnosdelfinen jagas fortfarande för köttkonsumtion i ett fåtal länder, men i nuläget så ser populationen stabil ut. Arten klassas som livskraftig av ICUN.

ARTFAKTA

Namn: Vitnosdelfin

Latinskt namn: Lagenorhynchus albirostris

Storlek: Upp till 3 meter och 350 kg

Grupp: Däggdjur

Undergrupp: