Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hummer (Homarus gammarus)

Hummern är ett av Sveriges största kräftdjur. De flesta blir runt 30 cm långa och väger då runt 1 kg, men man har hittat hummer betydligt större än så, den största var nästan 1 m lång och vägde 9.3 kg, fångad i södra England. Hummern lever vid klippiga och steniga bottnar, oftast inte djupare än 50 m men kan ibland hittas ner under 100 m. Den är nattaktiv, och jagar då musslor, kräftdjur och havsborstmask, men den är också asätare. På dagen gömmer sig hummern i sprickor och under stenar. Hummern är känd för att bli gammal, men det är osäkert hur gamla de kan bli, individer på 50 år har hittats. Det tar 5 till 8 år för hummern att bli könsmogen. De första åren så ömsar hummern skal flera gånger på ett år men efter könsmognad så ömsar de en gång varje eller vartannat år. På senare år så har den europeiska hummern fått konkurrens av amerikansk hummer, dessa förväxlas ofta. Man ser skillnad på de två arterna genom att titta under panntaggen, där den amerikanska hummern har en eller två små taggar. Den europeiska hummern har också stjärtplattor i samma färg som resten av stjärten, medan plattorna på amerikanska hummern är ljusare än resten av stjärten. I Sverige finns en lång tradition av att fiska hummer. De senaste åren har hummern minskat i antal och storlek, vilket lett till nya strängare regler för hummerfisket.

ARTFAKTA

Namn: Hummer

Latinskt namn: Homarus gammarus

Storlek: 50 cm

Grupp: Kräftdjur

Undergrupp: Tiofotade kräftdjur