Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Knölval (Megaptera novaeangliae)

Knölvalen har blivit en vanlig gäst i Sverige och ses numera här nästan varje år, både på västkusten, i södra Sverige och i Östersjön. Det är den största valen som besöker oss med jämna mellanrum; den kan bli upp till 18 meter lång. Knölvalarna kommer till nordliga vatten under sommarmånaderna för att äta. De tillhör bardvalarna, vilket innebär att de har barder istället för tänder. Barder är långa, fransiga hornskivor som hänger ner från valens överkäke och som används för att filtrera mat ur vattnet, till exempel små kräftdjur och stimfisk. Vinterhalvåret tillbringar knölvalarna närmare ekvatorn, där de parar sig och föder ungar. Under den här tiden sjunger knölvalshanarna sina berömda och avancerade sånger, troligtvis för att locka till sig honor eller kommunicera med andra hanar. Eftersom knölvalen är ett däggdjur så har den lungor och måste komma upp till ytan med med jämna mellanrum för att andas. Populationen i Nordatlanten ökar och anses vara livskraftig enligt den internationella rödlistan.

ARTFAKTA

Namn: Knölval

Latinskt namn: Megaptera novaeangliae

Storlek: Upp till 18 meter och 40 ton

Grupp: Däggdjur

Undergrupp: