Havsutsikt nr 2, 2019

I detta nummer

Krönika
Isabella Lövin

Sen kan vara för sent

Vad hade hänt om vi stoppat torskfisket redan 2002? Om vi hade agerat innan det var för sent? Jag blir bara alltmer stressad över allt vi måste göra för att stoppa utsläppen från olja, kol och gas nu. Inte sen. NU. Sen kan faktiskt vara för sent.

Artikel
Kevin Vikström och Johan Wikner

Havets dolda andetag

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.

Artikel
Susanne Kratzer

Havet från rymden - satelliter berättar

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område.

Artikel
Malin Olofsson och Helle Ploug

Kiselalgen - en livsviktig överlevnadsexpert

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.

Artikel
Charlotte Berkström och Ulf Bergström

Nätverk gynnar spridning

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträckning för Sveriges kustområden.

Artikel
Willem Dekker och Håkan Wickström

Skyddar vi ålen tillräckligt bra?

Situationen för ålbeståndet är svår och osäker. En europeisk handlingsplan sjösattes för tolv år sedan. Hur långt har vi nått, och vad blir nästa steg? Är den europeiska ålen tillräckligt skyddad?

Artikel
Barbro Ulén

Vinterväder styr näringsläckage

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark styrs till stor del av vintervädret. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.

Artikel
Andrea Morf

Delat hav - delat ansvar

Havsplanering är viktigt för att samordna olika intressen och balansera bevarande och nyttjande av våra hav på ett hållbart sätt.

Art i fokus
Hiroaki Nakano

Art i fokus: Den mystiska paradoxmasken

Den mystiska paradoxmasken har gäckat forskare i över sjuttio år. Vem är den släkt med? Var kommer den ifrån? Och vilka evolutionära hemligheter bär den på?

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Stor kammussla (Pecten maximus )

Stor kammussla har en platt vitaktig skalhalva som ligger mot botten och en skålformad rödbrun halva som är vänd uppåt. Det skålformade skalet har tydliga radiära åsar som strålar ut från där skalhalvorna sitter ihop. Längs musslans öppning ser man små glänsande punkter vilka är musslans ögon. Det man ser i ögonen är reflekterande ytor som hjälper den att se i svagt ljus. Kammusslan är en filtrerare som äter plankton och organiskt material. Den kan simma iväg från rovdjur genom att pumpa in vatten som den sedan sprutar ut med högre tryck och kan på detta sätt flytta sig flera meter i taget. Detta flyktbeteende sätts igång om en sjöstjärna kommer i kontakt med musslan.

ARTFAKTA

Namn: Stor kammussla

Latinskt namn: Pecten maximus

Storlek: Längd max 4 cm

Grupp: Blötdjur

Undergrupp: Musslor