Havsutsikt nr 2, 2022

I detta nummer

Krönika
Gun Rudquist

Havet förenar

Vid varje större omvälvning i det politiska landskapet blir vi som värnar om haven intresserade. Hur ska det nu gå? Kommer havsfrågorna få någo­n uppmärksamhet?

Artikel
Carina Bunse, Jarone Pinhassi m.fl.

Mikrobernas dolda värld

Mikroberna har inte bara bott på jorden längst, de har också hittat sätt att överleva i alla jordens ekosystem. Ändå har deras värld länge varit okänd för oss.

Artikel
Marina Panova och Per Sundberg

Främmande arter spåras med DNA

DNA-analyser används numera inom allt från brottsutredningar till släktforskning. På senare år har de också blivit allt vanligare inom miljöövervakningen av havet.

Artikel
Ulf Bergström, Charlotte Berkström m.fl.

Fiskefria områden

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.

Artikel
Simon Henriksson och Carl André

Torsk som torsk vid västkusten?

Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad. Men fortfarande finns ett bestånd kvar som lever hela sitt liv vid svenska västkusten.

Artikel
Joakim Hansen, Peter Ridderstolpe m.fl.

I Mats Wærns kölvatten

Miljöåtgärder ger resultat. Det stod klart när forskare upprepade de undersökningar som professor Mats Wærn gjorde på 60-talet. Men fler åtgärder krävs.

Artikel
Astrid Hylén och Per Hall

Fosfor - ett djupgående problem

Trots att utsläppen av fosfor och kväve minskat i Östersjön så fortsätter effekterna av övergödningen. Frågan är vilka åtgärder som egentligen hjälper.

Artikel
Erik Björn

Metylkvicksilver i havet

Syrebrist i sjöar och hav är en allvarlig miljöförändring med dramatiska effekter på livet i vattenekosystem. En effekt är att halterna av metylkvicksilver riskerar att öka.

Art i fokus
Simon Henriksson

Torskens superkraft

Hur har torsken lyckats anpassa sig till så helt skilda miljöer och kunnat kolonisera så många olika havsområden? Svaret kan vara ett antal ”supergener”.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Chaetoceros (Chaetoceros)

Kiselalger kan på våren göra vattnet grumligt när de blommar. De är viktig föda för många djurplankton. Kiselalger har kraftiga skal av kisel, de lever som i en skål med lock. När algerna dör sjunker de till botten och blir till huvudföda åt många djur som lever på botten. Deras tomma skal kan finnas kvar i sedimenten i tiotusentals år. Kiselalgerna brukar delas in i pennata kiselalger vars skål är långsmal och centriska kiselalger vars skål är rund. Inom klassen kiselalger finns över 100 000 artspecifika former beskrivna och i Sverige finns arter som trivs i både sött och salt vatten, samt några brackvattenarter. Chaetoceros är ett mycket talrikt släkte i marina miljöer. De är så kallade pennata kiselalger, och utmärks av flera välutvecklade borst som sticker ut från cellernas kanter. Vissa av arterna lever solitärt och andra sammanlänkas i kedjor. En del dyker upp och är vanliga redan direkt efter den första islossningen.

ARTFAKTA

Namn: Chaetoceros

Latinskt namn: Chaetoceros

Storlek: 10-20 µm, i diamater

Grupp: Plankton

Undergrupp: Växtplankton