Havsutsikt nr 1, 2020

I detta nummer

Artikel
Tina Johansen Lilja

Vi behöver biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.

Artikel
Thomas Dahlgren

Rikt djurliv på havets lerslätter

Djuphavet upptar mer än hälften av jordens yta, och artrikedomen här kan vara större än någon annanstans. Ändå är de här miljöerna nästan helt outforskade.

Artikel
Anders Andersson

Släktforskning i planktonsoppan

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.

Artikel
Pavel Bína, Malin Strand

Dyk med mening

Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter.

Artikel
Roosa Mikkola och Johnny Berglund

Bottniska viken möbleras om

Att klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för vår framtid är de flesta idag medvetna om. Men hur påverkas livet under ytan?

Artikel
Leon Green och Lena Granhag m.fl.

Främmande arter på gott och ont

Främmande arter riskerar de att rubba balansen i våra ekosystem och därför läggs mycket arbete på att försöka begränsa dem. Men kan nya arter även bidra till biologisk mångfald?

Artikel
Camilla Gustafsson & Alf Norkko

Skärgårdens mångfald avgör funktionen

Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.

Intervju
Tre marina experter

Hur ska vi förbättra mångfalden i havet?

Vilka åtgärder är viktigast för att förbättra mångfalden i havet? Redaktionen frågade experterna Inger Näslund, Kennet Lundin och Christina Halling.

Art i fokus
Anna Roos och Aleksija Neimane

Sowerbys näbbval

I slutet av 1800-talet strandade en Sowerbys näbbval. Sedan gick 130 år utan ytterligare observationer. År 2015 var det därför en sensation när ett exemplar påträffades i Sverige.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Skruvnating (Ruppia cirrhosa)

Det finns två arter av nating i Östersjön, skruvnating och hårnating. De båda arterna är väldigt lika varandra. De skiljs lättast åt genom att studera bladspetsarna under lupp. Skruvnating har sågtandad, symetrisk, trubbig bladände och hårnating osymmetrisk, sågtandad, spetsig bladände. Vid blomningstid kan man även skilja de båda arterna genom att skruvnating har betydligt längre blomstjälkar. Båda skruv- och hårnating har slingrande jordstammar med små upprätta skott. Bladen är smala och ljus- till mörkgröna. Skruvnating kan dock även växa med större sicksack-växande skott. Båda natingarna har långa bladslidor men saknar snärp. Blommorna sitter parvis i de övre bladens slidor. De är i början av blomningen dolda i bladslidorna men senare framträder de på långa skaft. Hos skruvnating är skaften decimeterlånga och skruvlikt spiralvridna, medan de hos hårnating är kortare är fem centimeter. Natingarna blommar under sensommaren och har hon- och hanorgan i samma blomma. Skruvnatingens reproduktion är mycket fascinerande. Pollen lämnar hanorganen utanpå små luftbubblor som växten producerar, ofta i början på blomningen innan blomstjälken börjat växa ut. Bubblorna åker därefter sakta upp för växtens huvudstam och kommer i kontakt med andra plantors honorgan när vågrörelser gör att de stryker mot luftbubblorna. Om pollen når ytan bildar de större flytande filament som fastnar på honorganen när blomstjälken vuxit sig så långa att den når ytan. På det här sättet lyckas skruvnating att minska andelen självpollinering och istället pollinera andra individer. Hårnating producerar också luftbubblor, men utan de långa stjälkarna blir graden av självpollinering högre. Vissa botaniker hävdar att skruvnating och hårnating är en och samma art som varierar i utseende efter miljöbetingelser. Det pågår därför genetiska studier för att utreda detta. Båda arter av nating har visat sig vara känsliga mot intensiv småbåtstrafik i till exempel marinor. De båda natingarna kan förväxlas med borstnate och trådnate, men de senare har snärp och saknar sågtänder på bladspetsarna.

ARTFAKTA

Namn: Skruvnating

Latinskt namn: Ruppia cirrhosa

Storlek: Längd max 4 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter