Havet är djupt

Undervattensrobotar, så kallade ROV:s, kan man styra ner till runt 7000 meters djup. De utrustas med allt från provtagningsarmar till kameror. Men de är svåra att utföra experiment på botten med eftersom roboten t ex kan börja driva under tiden man tar prover. För en marinbiolog som vill komma så djupt som möjligt finns Alvin, en ubåt som kan dyka ner till cirka 4000 meters djup. Men vi vet fortfarande mindre om havens djup än om planeten Mars...

Bottentopografi

Havsbottens klyftor, hyllor och åsar bildar ett komplext undervattenslandskap. Medeldjupet i havet är 4000 meter och den djupaste punkten man hittills hittat, Marianergraven i Stilla havet, är hela 11 km djup! Världens hav har tre topografiska huvuddrag; vid strandkanten börjar kontinentalsockeln som avslutas i en kontinentalbrant. Där tar djuphavsbotten vid och i den finns både mittoceaniska åsar och öar.

På mindre skala är förstås även kontinentalsockeln fylld av berg och dalar. östersjön medeldjup är 55 meter, och det största djupet är Landsortsdjupet 459 meter djupt. I Skagerrak går den drygt 700 meter Norska rännan in riktigt nära den svenska västkusten

Plattektonik

Litosfären, det vill säga jordens 100 km tjocka yttersta lager, är uppdelad i olika plattor som ständigt rör sig. Denna plattektonik gör att t ex vulkaner bildas, jordbävningar startar och nya hav och öar uppkommer. En jordbävning på havsbotten kan i sin tur göra att en flodvåg översvämmar ett helt kustområde. Idag består 70 % av jordens yta av hav men om man tittar på en karta på Pangea ser man att med tiden så ändrar havet storlek och form. En maringeolog studerar just detta, havets form i olika tidperioder. Genom att undersöka sediment och bottentopografi vill man kunna förklara geologisk historia och förstå varför havet fungerar som det gör.

Heta källor

För ungefär 30 år sedan gjordes en oväntad upptäckt på mittatlantiska ryggen som förändrade synen på djuphavens mångfald. Där hittade man nämligen ett helt nytt ekosystem som levde på mineraler och svavel som bubblade upp från skorstensliknande tuber. I närheten av de heta källorna hittade man snäckor, krabbor och över en meter långa rörmaskar! För att vara så långt ifrån solljus var det förvånandsvärt livligt. Det visade sig att huvudfödan för alla organismerna var bakterier som kunde utvinna energi ur oxiderat svavel.

Upptäckten har lett till att forskare funderar över om det första mikrobiologiska livet startade i djuphavet utan energi från solen. Extremofiler, de djur som lever i för oss extrema miljöer, kanske i självaste verket är de mest ursprungliga av oss...

Eftersom det är så långt till kuster är näringsflödet till djupa havsbottnar beroende av produktiviteten i havet. En del av primärproduktionen hamnar ju tillslut på botten där det döda organiska materialet tas om hand och omvandlas till energi. Strömmar som för med sig näringsämnen och syre är också av stor vikt för förhållandet i djuphavet.

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur.
Vid citering anges havet.nu som källa.

MER LÄSNING