Bottendjurens födovävar i Östersjön: Effekter av mänsklig påverkan och utveckling av metoder

Målet med denna avhandling var att ta reda på hur människan påverkar födovävar hos bottenlevande djur i Östersjön. Ett ytterligare mål var att studera de ganska okända länkarna mellan bottendjur och växtplankton.

De bentiska födovävarna har förändrats sedan 1980. Den största förändringen har skett i området med högst salthalt, Skagerrak, där vi observerade en minskning av artantalet med 32 procent. Vi fann att födovävens komplexitet var stark korrelerad till antal arter och salthalt, vilket väcker oro eftersom den biologiska mångfalden också minskar med en minskande salthalt i Östersjön på grund av klimatförändringarna.

Många bottendjur visar stor trofisk plasticitet genom att anpassa sin diet efter det som finns tillgängligt. Den viktiga vitmärlan (Monoporeia affinis) visade sig inte höra till dem. Däremot fann vi en möjlig koppling mellan honors kroppskondition och deras reproduktiva framgång, där honor från mindre organiskt berikade sediment hade bättre kroppskondition men producerade viktmässigt mindre avkommor än honor från mer organisk berikade sediment

Den viktiga och vanligt förekommande Östersjömusslan (Macoma balthica) påvisade enbart små förändringar i sin trofiska nisch under året. Vår provtagning gjordes under en stor värmebölja med en stor blomning av den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena. Våra studier visade att musslan visserligen äter cyanobakterien, men den inte är en av de största näringskällorna, trots dess överflöd.

Förmåga att ändra diet hos dessa två viktiga Östersjöarter kan komma att vara helt avgörande för ekosystemets funktion eftersom klimatförändringen förvärrar övergödningen i Östersjön, vilket förändrar växtplanktonsamhället och det organiska material som faller till botten, från en kiselalg-dominans till en cyanobakterie-dominans.

Avhandlingen visar att Östersjöns bentiska födoväv har en viss motståndskraft mot övergödning och klimatförändringen genom en hög plasticitet hos födovalet. Det finns dock en tydlig begräsning som påvisats från Skagerraks försämrade födoväv. Studier som använder flera metoder för att undersöka födovävar är nödvändiga och övervakningen av den biologiska mångfalden måste fortsätta.