Anpassning till Östersjön - fallet med gråsuggesläktet Idotea
Tre närbesläktade arter av det ursprungligen marina släktet Idotea har lyckats etablera sig i det unga brackvattenhavet Östersjön.
En viktig frågeställning i avhandlingen är att förstå i vilken utsträckning de tre arterna skiljer sig åt ekologiskt och om de har olika förutsättningar att klara av framtida miljöförändringar i Östersjön. En fylogenetisk studie tyder på att I. granulosa var först med att invadera den unga Östersjön. Både den och I. balthica tycks dock ha förlorat betydande genetisk mångfald under kolonisationen, medan I. chelipes klarat sig lindrigare undan, och har kvar tio gånger högre genetisk mångfald.
En studie av spridningsmönstret under de senaste 150 åren visade att temperatur har större betydelse än salthalt, och gör det troligt att Idotea kommer att nå längre norrut och in i Bottenhavet. Det kan få stora konsekvenser för den endemiska arten smaltång, som än så länge är skyddad från betning.
En demografisk analys visade att alla tre arterna lever nära gränsen för överlevnad i det bräckta vattnet. I. chelipes har förmodligen den största kapaciteten till att anpassa sig till ytterligare förändringar, eftersom den har en snabb populationstillväxt och dessutom den högsta genetiska mångfalden.
