Hur mår havet egentligen? Svaret på den vanliga frågan finns i i de rapporter om miljötillståndet i våra hav som regelbundet ges ut. Här är en översikt över de viktigaste rapporterna.Läs mer

Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

Inte med förstoringsglas, men väl med analysinstrument och modeller spårar dioxindetektiverna var dioxinerna i strömmingen kommer från. Källorna lämnar ifrån sig fingeravtryck i form av specifika mönster i blandningen av dioxiner.Läs mer

Klimatförändringarna försämrar immunförsvaret hos kräftor, musslor och sjöstjärnor, medan smittsamma bakterierna och virusen klarar sig bra. En dålig kombination för ekosystemet, och för oss konsumenter av marina skaldjur.Läs mer

Ljudnivåerna ökar i havet. Nya försök visar att buller från fritidsbåtar får kustlevande fisk att äta sämre och ändra beteende.Läs mer

Den kustnära havsmiljön präglas av en hög biologisk mångfald som är viktig att värna om. Ett landskapsperspektiv i havsplaneringen gynnar bevarandet av friska och artrika kust- och havsmiljöer.Läs mer

I framtiden kan mängderna av giftigt kvicksilver komma att öka i fisk från kustnära hav. Skälet är att ett varmare klimat väntas leda till ökad nederbörd på norra halvklotet och att mer vatten då rinner ut från land och vattendrag till havet, inklusive Östersjön.Läs mer

Orsakerna till Östersjöns miljöproblem är många och olikartade. Dessutom måste nio länder runt Östersjön samarbeta för att lösa dem. Hur kan lag och rätt bidra till att god ekologisk status uppnås i Östersjön?Läs mer

På 1970-talet dog stora mängder laxyngel. Kring millennieskiftet hittades allt fler döende sjöfåglar i våra skärgårdar. Nu vet vi att vitaminbrist är orsaken, och att betydligt fler arter är drabbade.Läs mer

Hur mår havet egentligen? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt, men arbete pågår för att hitta ett enhetligt sätt att beskriva det.Läs mer

Utbredningen av världens korallrev har halverats sedan 1950-talet, visar en ny studie. Klimatförändringar, överfiske, föroreningar och exploatering slår hårt mot de känsliga ekosystemen. Läs mer

Den senaste uppdateringen av den internationella rödlistan visar att fyra tonfiskarter glädjande nog verkar ha återhämtat sig lite de senaste åren. Desto mer negativt är att 37 procent av världens haj- och rockarter är hotade. Läs mer

Klimatförändringarna kan få flera allvarliga konsekvenser för kustnära ekosystem och en art som är särskilt känslig är blåstången. Det visar en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet. Läs mer

När klimatet blir varmare minskar syrehalten i vattnet, vilket gör livet svårare för många arter. Men det finns undantag – bland annat den encelliga organismen skalamöba. Skalamöbor kan nämligen även andas kväve i form av nitrat. Läs mer

Antalet ejdrar och alfåglar minskar drastiskt i Östersjön, medan det går bättre för sillgrisslor och tordmular. Totalt sett har antalet övervintrande som alfågel, ejder, svärta och sjöorre mer än halverats sedan 1990. Läs mer

Den tredje söndagen i maj är det Östersjötumlarens dag. Man tror att det bara finns ungefär 500 individer kvar, och populationen klassas som akut hotad. Hoten mot den lilla valen är många. Men det ser ändå ut att finnas ett visst hopp - om tumlaren får tillräckligt med skydd. Läs mer

Forskning visar allt tydligare att fiskar är mer lika oss människor än vad vi kanske tror. I Vetenskapens värld – Fiskarnas universum berättar forskare att fiskar kan bli deprimerade och att de har olika personligheter. Läs mer

Koldioxid orsakar inte bara klimatförändringar, det gör också haven surare vilket är ett hot mot mängder av arter och hela ekosystem. Just nu pågår en kampanj som vill uppmärksamma frågan mer – Ocean Acidification Action Week. Läs mer

Bara en spillra återstår av torskbestånden i östra Östersjön och fiskarnas tillväxt har aldrig varit så låg som nu. Det är den dystra slutsatsen i en ny studie baserad på fiskmärkningsdata från 1955 till 2019. Läs mer

Miljömålsberedningen presenterade nyligen sitt betänkande Havet och människan. Där finns närmare hundra förslag som tillsammans bildar en strategi som leder till en bättre havsmiljö. Situationen för havet är mycket allvarlig, men det finns hopp om insatser görs, menar beredningen. Läs mer

I november i år har ytvattnet i Östersjön varit två grader varmare än normalt. Och det är förstås inte bara haven som är varma. Globalt sett var denna november den varmaste novembermånaden vi haft sedan mätningarna startade. Läs mer

Forskare har för första gången filmat hur gasbubblor av metan stiger upp från havsbottnen 500 kilometer utanför den sibiriska kusten. I Arktis finns enorma mängder frusen metan lagrad, som riskerar att tina och nå atmosfären när temperaturerna stiger. Läs mer

Östersjöns blåmusslor har halverats i vikt sedan 1990-talet, visar ny forskning. Orsaken är att deras diet har förändrats. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land har minskat tillväxten hos musslorna. Läs mer

Under flera år har Göteborgs Hamn försökt återplantera ålgräs i skärgården, med nedslående resultat. Men nu har provplanteringarna äntligen tagit sig och projektet ska skalas upp. Läs mer

I över 40 år har orsaken till tiaminbrist hos djur gäckat forskarvärlden. Djur som lider brist på det livsnödvändiga vitaminet drabbas bland annat av beteendestörningar och påverkad fortplantningsförmåga. När flera arter i Östersjöområdet nu verkar drabbas vill Havsmiljöinstitutet kasta ljus på kunskapsläget i en ny rapport. Läs mer

EU:s fiskekvoter sänks rejält på flera håll i Östersjön under nästa år. Efter långdragna förhandlingar har Östersjöländerna enats och man kan konstatera att politikerna denna gång verkar ha lyssnat på forskarna. Läs mer

Havsforskning inbegriper många olika kunskapsområden. Detta har Göteborgs universitet tagit fasta på, och samlar nu sin havsforskning, utbildning och nyheter om havet på en ny webbplats. Målgruppen är den breda allmänheten. Läs mer

De finns överallt i våra vatten; mikrofibrerna. Tunna trådar som till exempel lossnar från våra kläder när de tvättas och till slut hamnar i haven. Man har trott att huvuddelen av mikrofibrerna i havet består av plast, men en ny studie visar att de flesta istället består av naturmaterial som bomull. Läs mer

Nästan en fjärdedel av torskarna i Hanöbukten är i dålig kondition. Det visar det provfiske som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utfört. Läs mer

I Östersjön är det övergödningen och i Västerhavet fisket, som är de viktigaste orsakerna till att arter är hotade. Det visar SLU Artdatabankens nypublicerade rödlista. På listan finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havets livsmiljöer. Läs mer

Världens hav är mer motståndskraftiga än man tidigare trott. Det konstaterar en grupp forskare i en samlingsartikel i den ansedda tidskriften Nature. De menar att det är fullt möjligt att återfå havens forna glans på 30 år. Om vi anstränger oss. Läs mer

Medan resten av världen kämpar för att uppnå det globala målet om 10 procent skyddade havsområden är Seychellerna redan långt i förväg. Det lilla öriket har nyligen meddelat att de nu skyddar 30 procent av havsområdena inom sin ekonomiska zon. Läs mer

Strandkrabbor som utsätts för fartygsbuller är sämre på att kamouflera sig mot rovdjur och reagerar långsammare på hot, visar en ny studie. Läs mer

Världens länder kommer inte att lyckas uppnå FN:s hållbarhetsmål för att rädda havet som löper ut 2020. Det menar WWF i en ny rapport. Läs mer

Denna rapport beskriver fiskbeståndens och fiskets utveckling i Stockholms skärgård över tid. Kunskap om fiskets historiska nivåer hjälper oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck.

Det mest betydelsefulla fisket bedrevs i Stockholms utskärgårdar, vars lockelse berodde på tillgången på strömming (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua). Läs mer

Europa kan få en havsnivåhöjning på en meter eller mer under en period av 100 år. Konsekvenserna blir stora, inte bara för kuststäderna. Kontinenten kommer även att drabbas av omfattande kusterosion och påverkan på hela ekosystem. Läs mer

Rapporten Svealandskusten 2021 sammanfattar miljötillståndet i kustvattnen från Dalälven till Bråviken. Rapporten innehåller både resultat från de omfattande undersökningar som bedrivs i Svealands kustvattenvårdsförbunds regi och artiklar från andra aktörer i regionen.

I rapporten presenteras det aktuella miljötillståndet av forskare och ledande experter. Läs mer

I Miljömålsberedningens betänkande presenteras en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Härigenom vill Miljömålsberedningen skapa bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och samtidigt miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Miljömålsberedningen lämnar förslag som omfattar verksamheter inom fler politikområden och utgiftsområden än vad som vanligtvis ingår i området havsmiljö. Läs mer

Under senare år har man observerat försämrad hälsostatus hos flera fisk-, och även fågelarter, i Östersjöområdet. En hypotes till försämrad laxhälsa är att den är relaterad till tiaminbrist, samtidigt som algtoxiner kan vara en annan möjlig förklaring till den allmänt försämrade fiskhälsan.
Bakomliggande orsaker till tiaminbrist är i stort sett okända, men bristen uppstår genom oförmågan att ta in, använda eller behålla tiamin. Läs mer

Ohållbart skogs- och jordbruk, stadsutbredning och föroreningar är de främsta anledningarna till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald i Europa, som nu hotar överlevnaden för tusentals djurarter och habitat. Det konstateras i Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport ”State of Nature”.
Rapporten ger en viktig ögonblicksbild av den nuvarande situationen vad gäller status och trender för de arter och habitattyper som skyddas enligt EU:s två naturdirektiv. Läs mer

Europas hav står inför en osäker framtid om inte brådskande och samordnade åtgärder vidtas. Mot bakgrund av de ökande hoten från överutnyttjande av marina resurser, föroreningar och klimatförändringar som haven i Europa står inför krävs brådskande åtgärder för att återställa dem i gott tillstånd.

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport om Europas marina ekosystem börjar tiden bli knapp för att vända den försummelse och det missbruk som pågått i årtionden. Läs mer

Östersjöns miljötillstånd har blivit radikalt sämre sedan de första observationerna gjordes kring förra sekelskiftet och i Östersjöns öppna centrala delar syns idag tyvärr få tecken på förbättring. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt väldigt stor och blomningar av cyanobakterier vanliga. Men i vissa havsområden är situationen betydligt hoppfullare, till exempel längs danska kusten, i Kattegatt och Stockholms innerskärgård. Läs mer

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har blivit större – det visar SMHIs sammanställningar av mätningar de senaste åren. ”Vi ser en ny fas. I områden som tidigare bara haft syrebrist ser vi nu helt syrefria områden regelbundet”, säger SMHIs expert Lena Viktorsson. Läs mer

Tre av FN:s fyra hållbarhetsmål för att rädda havet som löper ut 2020 kommer inte att uppnås. Det är slutsatserna i denna rapport som slår larm till europeiska beslutsfattare och de globala undertecknarna av FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Det handlar om allt från överfiske till brist på skyddade områden. Läs mer

Hur mår svensk fisk? Hur mycket fisk finns det? Är fisket hållbart? Rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten är en sammanställning av de kommersiellt viktigaste arterna i Sveriges hav och sötvatten. Rapporten beskriver beståndens utveckling och ger råd för ett långsiktigt hållbart fiske. . Läs mer

Det krävs omedelbara insatser de närmaste tio åren för att ta itu med den alarmerande snabba förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringarnas ökande effekter och överutnyttjandet av naturresurser. Annars kommer Europa kommer inte att uppnå sina mål för 2030.

Enligt Europeiska miljöbyråns (EEA) senaste rapport av miljötillståndet, står Europa inför miljöutmaningar av aldrig tidigare skådad skala och betydelse. Läs mer

I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling i en resolution som kallas Agenda 2030. Länderna åtog sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, och lovade samtidigt att följa upp agendan på nationell, regional och global nivå. SCB har fått i uppdrag av regeringen att ge en statistisk lägesbild av hur Sverige lever upp till målen. Läs mer

IPCC:s specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat lyfter i ett globalt perspektiv vikten av att att begränsa den globala uppvärmningen i linje med det mål som regeringarna själva satte upp i Parisavtalet 2015. Rapporten behandlar hur havet och kryosfären redan har påverkats av klimatförändringen, vilka konsekvenserna blir av en allt större klimatförändring och vilka åtgärder som kan vara möjliga. Havet och kryosfären täcker större delen av jordens yta och innehåller unika livsmiljöer som är sammankopplade med andra komponenter i klimatsystemet genom ett globalt utbyte av vatten, energi och kol. Läs mer

Hamnar, muddring och intensiv båttrafik är exempel på aktiviteter som medför fysiska förändringar längs kusten och påverkar vattnets rörelse. Enligt EU:s vattendirektiv ska vattenmyndigheterna bedöma vad sådana förändringar innebär för kustvattnens ekosystem och status. Nu har bedömningsgrunderna testats i praktiken. Läs mer

Miljötillståndet i Norska havet är genomgående gott, med få undantag. Än märks inte klimatförändringarna i havsmiljön. . Läs mer

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård kommer inte att nås till 2020. Den bedömningen gör Hav- och vattenmyndigheten som ansvarar för uppföljningen av de kvalitetsmålen. Havsmiljön är negativt påverkad av olika belastningar, konstaterar myndigheten. Läs mer

Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018” ger en samlad översikt av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren.

Totalt redovisas i år underlag och råd för 49 fisk- och skaldjursarter fördelade på ett hundratal olika bestånd. Rapporten innehåller uppgifter som utbredningsområde, lek, vandringar, maxålder och i vilka miljöer arten trivs bäst. Läs mer

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår.

Statusen för kustfisk varierar mellan områden, men bara drygt hälften av alla områden som inkluderats i utvärderingen når upp till god status. Läs mer

WWFs Living Planet Report 2018 har granskar tillståndet på planeten och visar att bestånden av ryggradsdjur har minskat med 60 procent sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar två tredjededelar av världens bestånd av reptiler, fiskar, fåglar, kräldjur och däggdjur att vara borta redan till 2020.

De största hoten är förlust av livsmiljöer och överexploatering. Läs mer

Helcoms stora utvärdering av Östersjön finns både som tryckt rapport och som websajt med nedladdningsbara figurer. Här presenteras de olika utmaningar Östersjön och dess olika artgrupper och ekosystem står inför, liksom vad de får för konsekvenser och hur de åtgärdas. . Läs mer

Torskbeståndet i östra Östersjön är ett av de mest hotade i Europa. Det har inte bara blivit färre torskar de senaste decennierna, utan individerna har även blivit mindre. Hittills har man inte kunnat avgöra om den här förändringen beror på att alla stora torskar har fiskats upp eller på en försämrad tillväxt hos torskarna. Läs mer

Övergödningen av Östersjön under 1900-talet är väldokumenterad och har bland annat resulterat i sämre siktdjup, att cyanobakterieblomningar har blivit mer omfattande och vanligare, utbredd syrebrist i bottenvatten, och en förändrad artsammansättning av många organismgrupper. Systematiskt provtagna mätdata från miljöövervakningen finns bara tillgänglig från 1960–70-talet och därmed vet vi väldigt lite om Östersjöns ekosystem före människans storskaliga påverkan. Sedimentkärnor från sjöar och hav fungerar som ett historiskt arkiv som under årtusenden lagrat information om dåtidens ekosystem. Läs mer

Denna avhandling undersöker hur perspektiv inom västliga industrisamhällen kommunicerar om och ger mening till miljöförstöring genom fallstudier om orsakerna till och effekterna av kulturell övergödning—nämligen näringsföroreningar, algblomningar och döda zoner—i Östersjön. En gedigen och nyskapande reflektion som sammanför Östersjöns systemekologiska kunskapspolitik med den framväxande internationella mijöhumanioran.

Utifrån detta tillvägagångssätt behandlar denna avhandling ekologiska problem med kulturell övergödning i marina ekosystem genom att synliggöra de normativa påståenden som människor gör om Östersjön och dess innehåll. Läs mer

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.

För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar har den här avhandlingen sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar. Läs mer

En ökning av syrefria områden samt en minskning av syre i kustnära områden har observerats i globalt under de senaste åren. Det leder till områden där inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna motverka uppkomsten av syrebrist behövs ökad kunskap om fördelningen av syreförbrukning orsakat av tillväxt- och underhållsandning. Läs mer