Medan blåsippor och tussilago slår ut i sin efterlängtade prakt på land går vårens stora blomning i våra hav och sjöar oss människor ganska omärkt förbi. Vårblomningen i våra hav är dock den viktigaste och den största blomningen under året och tittar man närmare på den i ett mikroskop så är den minst lika vacker som en blåsippsbacke.Läs mer

Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

Smaltång har utvecklats från blåstång. Den är anpassad till bräckt vatten och förökar sig till till stor del genom att klona sig.Läs mer

Både sillgrisslor och svalor trivs på Stora Karlsö. Forskare har visat att de tillsammans länkar samman land med hav.Läs mer

Stor fet sill på västkusten, liten mager strömming i Östersjön. Är det arv eller miljö som ligger bakom skillnaderna?Läs mer

Ny forskning avslöjar gäddans tidigare okända liv i kustmiljön, vilket gör att vi bättre kan förstå hur vi kan skydda den i framtiden.Läs mer

Nakensnäckorna är vackra djur med snabb artbildning och stor betydelse för dynamiken i ekosystemen.Läs mer

Främmande arter riskerar de att rubba balansen i våra ekosystem och därför läggs mycket arbete på att försöka begränsa dem. Men kan nya arter även bidra till biologisk mångfald?Läs mer

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.Läs mer

Djuphavet upptar mer än hälften av jordens yta, och artrikedomen här kan vara större än någon annanstans. Ändå är de här miljöerna nästan helt outforskade.Läs mer

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.Läs mer

Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.Läs mer

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.Läs mer

På Östersjöns botten lever torsk och skrubbskädda, två fiskarter som är viktiga både för ekosystemet och för fisket. Idag är torskbeståndet till stor del koncentrerat till i ett mindre område i södra Östersjön där det också finns mängder av skrubbskädda. Den ökade konkurrensen kan ha bidragit till att torsken blivit mycket magrare.Läs mer

Östersjön har världens största skärgård. Den traditionella förflyttningen av betesdjur mellan öar och gräsmarker har varit fundamental för att bibehålla artrikedomen på öarna.Läs mer

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen.Läs mer

Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger upphov till larmrapporter. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv.Läs mer

Berättelsen om ålens lekplats är en av de stora biologiska detektivhistorierna. Hur den hittar vägen över Atlanten? Hur hittar ålarna varandra?Läs mer

Forskare ombord på isbrytaren Oden har under två månader ägnat sig åt ett intensivt arbete för att kartlägga delar av den Arktiska oceanen som ingen tidigare undersökt. Kunskapen de kommer hem med kan vara avgörande för hur vi ska hantera detta område i framtiden. Läs mer

Den främmande arten är egentligen en sjöpung, men forskarna kallar den för ”havsspya”. Namnet har den fått eftersom den liknar en gulaktig, bubblig smet, som snabbt kan kolonisera stora områden på havsbotten. Nu finns havsspyan i Norge. Läs mer

Strömmingen står inför stora utmaningar. Varmare vatten ökar fiskarnas ämnesomsättning och minskar deras förmåga att flytta till kallare vatten, visar en ny studie. Det innebär en osäker framtid för strömming och andra sillfiskar. Läs mer

Mängden och arterna av djur och växtplankton i den fria vattenmassan varierar kraftigt över tid. Just nu är det mycket kammaneter på den svenska västkusten. Läs mer

Under många år har Havets Hus i Lysekil släppt ut småfläckiga rödhajar. I år var det dags att berika detta med två egenuppfödda knaggrockor. Läs mer

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är sammanlänkade, och vi behöver minska dem båda för att trygga vår framtida överlevnad. Det framgår av den första gemensamma rapporten från organisationerna IPBES och IPCC. Läs mer

En ny studie visar att kvastfeningar kan leva mycket längre än man tidigare trott, kanske till och med i hundra år. De blir inte könsmogna förrän tidigast i 40-årsåldern, och deras långsamma livscykel gör arten extra sårbar. Läs mer

Bottentrålning skadar havsbottnarna och livet i havet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. De europeiska haven är några av de områden i världen som bottentrålas mest intensivt, samtidigt som många marina arter och livsmiljöer har stora problem. Läs mer

Antalet ejdrar och alfåglar minskar drastiskt i Östersjön, medan det går bättre för sillgrisslor och tordmular. Totalt sett har antalet övervintrande som alfågel, ejder, svärta och sjöorre mer än halverats sedan 1990. Läs mer

Lördagen den 22 maj är det den biologiska mångfaldens dag. En dag för att betona vikten av biologisk mångfald för fungerande ekosystem och för mänskligheten. FN har konstaterat att den nuvarande förlusten av biologisk mångfald är ett globalt hot. Läs mer

Sedan tidigare vet man att arter som fåglar, havssköldpaddor och humrar känner av och navigerar efter jordens magnetfält. Nu har forskare i USA bevisat att även hajar kan använda magnetfält för att hitta sin väg genom havet. Läs mer

Hur kommer det sig att den oäkta karettsköldpaddan kan hittas i vattnen vid Mexiko när den föds vid Japans kust 1200 mil bort? Forskarna har länge undrat och nu har de svaret. Det är väderfenomenet El Niño som gör sköldpaddans långa simtur möjlig, genom att skapa en korridor av varmt vatten hela vägen. Läs mer

I dagarna har flera rapporter kommit in om en död knölval i vattnen runt Gotland, en val som nu strandat på Öland. Dödsorsaken och om valen tillhör den grupp som siktats på västkusten i höstas, är ännu oklar. Förmodligen har den simmat fel på sin väg över världshaven. Läs mer

Två fynd hittills av en ny art i Skånes vatten. En australisk kalkrörsmask (Ficopomatus enigmaticus) som kan bli besvärlig för båtägare och andra vattenverksamheter om den blir vanlig. Nu efterlyser man allmänhetens hjälp. Läs mer

Vandrarmusslan är en främmande, invasiv art som via båttransporter spridits över världen. Nu har den upptäckts i så kallade mossbollar som säljs för användning i akvarier. Läs mer

I slutet på 1980-talet kollapsade torskpopulationen utanför Kanadas kust som ett resultat av överfiske. Spillrorna av beståndet har långsamt börjat återhämta sig, men är det samma torsk nu som då? …eller har populationens genetiska sammansättning förändrats för alltid? Glädjande nog verkar den genetiska diversiteten vara bevarad. Läs mer

Klimatet förändras snabbt i arktiska områden, och narvalarna anpassar sig till det. De har förändrat sin föda, vilket inneburit att de nu får i sig kvicksilver i ökande takt. Studier av narvalarnas långa spiralformade huggtand visar hur snabbt förändringen skett. Läs mer

Mat från haven är en grund för att föda världens befolkning, men för att våra näringsbehov ska uppfyllas krävs att näringen kommer från en mångfald av växter och djur. Att havens mångfald bevaras är därför inte bara viktigt för ekosystemet i sig. Det är också livsnödvändigt för oss människor. Läs mer

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har snabbt etablerat sig i Östersjön. Nu kan arten vara på väg att sprida sig även till sjöar, visar ny forskning. Läs mer

Nyligen kom uppgifter om att en ny musselart tagit sig från Mexikanska golfen ända till Södertälje kanal. Den har precis som många främmande arter tagit sig över världshaven med hjälp av fartygens barlastvatten. Och nu när den väl är här så får vi lära oss att leva med den. Läs mer

I förra veckan fortsatte Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet den stora satsningen för att hjälpa ålgräset tillbaka längs Västkusten. På grund av övergödning har arten minskat med över 60 procent de senaste 40 åren. Trots att övergödningen nu minskat har ålgräset inte återhämtat sig. Läs mer

Att kunna byta ut sina gamla kroppsdelar kan låta som science fiction. Faktum är att denna förmåga inte är helt ovanlig bland ryggradslösa djur i havet. Men att kunna återbilda en helt ny kropp från bara huvudet, som vissa nakensnäckor kan göra, det tar nog priset. Läs mer

Mars har blivit en månad då man fokuserar lite extra på sjögräset och dess enorma betydelse för havens ekosystem. Och den 1 mars, alltså idag, har utsetts till den stora sjögräsdagen världen över: World Seagrass Day! Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. I en ny avhandling undersöks processen när en djurart är på väg att utvecklas till två helt nya arter. Läs mer

Nu ska strömmingsbestånden i Östersjön få hjälp att återhämta sig. Havs- och vattenmyndigheten sjösätter ett åtgärdspaket som rymmer kunskapsuppbyggnad, skydd av strömmingens uppväxtområden och en översyn av trålfisket. Läs mer

Sex nya forskningsprojekt får dela på drygt 22 miljoner kronor för att stärka kunskapen kring och hanteringen av invasiva vattenarter. Det är forskningsrådet Formas och Naturvårdsverket som finansierar projekten under en treårsperiod. Läs mer

Personalen på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea blev överraskade när de såg vad som fångats i trålen. En sjöhäst! Upptäckten gjordes på danskt vatten, och det är mycket ovanligt att hitta sjöhästar så långt norrut. Läs mer

En tredjedel av världens broskfiskar – som hajar och rockor – är nu utrotningshotade. Det visar senaste uppdateringen av Internationella Naturvårdsunionens rödlista. Läs mer

Man har länge antagit att livet på jorden uppstod i havet. Den kemiska miljön som krävs för att bilda de nödvändiga biopolymererna har dock lett till att vissa forskare tänkt om. Kanske uppstod livet i en pöl på land istället? Läs mer

Att fartyg skadar och dödar valar genom att kollidera med dem är känt sedan länge, och en art som är särskilt drabbad är Nordkaparen. Denna val är utrotningshotad, och har ett sätt att leva som gör den extra drabbad. Nya studier visar att även mindre fartyg kan orsaka problem. Läs mer

Vetenskapsrådet har i dagarna delat ut nya forskningsmedel. Havet.nu kontaktade marinbiologen Michael Bok på Lunds universitet, en av de unga forskare som fått del av den eftertraktade pengapotten. Läs mer

Över 3000 valrossar har hittats på ständer i det sibiriska Arktis. En glädjande nyhet eftersom IUCN så sent som 2016 klassat arten som "nästan hotad". Läs mer

Bläckfiskar är häpnadsväckande djur. De kan kamouflera sig genom att byta färg, har blått blod, tre hjärtan och sprutar bläck för att förvilla rovdjur. Nu har forskare identifierat specialiserade celler som inte finns hos andra djur och som gör att bläckfiskar kan "smaka" med armarna. Läs mer

3 timmar och 42 minuter. Så länge dök en av de småhuvudvalar som amerikanska forskare studerat. Nytt dykrekord för valar! Läs mer

Svalor äter inte fisk. Ändå har tillgången på fisk i havet betydelse för en stor koloni av hussvalor på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna, och inte minst deras spillning, utgör en viktig länk som förenar det marina ekosystemet med ekosystemet på land. Läs mer

Samtidigt som WWF presenterar sin ganska dystra Living Planet Report kommer som tur är en forskningsartikel i Nature med konkreta förslag på hur vi kan gå tillväga för att få stopp på förlusten av mångfald, men ändå få tillräckligt med mat. Ytterligare en studie visar att de åtgärder vi redan gjort har räddat mängder med arter från utrotning. Det finns hopp. Läs mer

Den kan väga ett halvt ton, och den kan bli tre meter lång. Den mäktiga blåfenade tonfisken har kommit tillbaka till den svenska västkusten, efter att bara ha återfunnits sporadiskt de senaste femtio åren. En forskargrupp från SLU märker blåfenade tonfiskar och förser dem med sändare. Allt för att få reda på mer om bestånden och vad som påverkar dem. Läs mer

I veckan släpptes sex hajar ut i Gullmarsfjorden på Västkusten. Det är akvariet i Havets Hus som engagerar sig starkt för att bevara två utsatta arter i Västerhavet: småfläckig rödhaj och knaggrocka. Sedan 2003 har man fött upp och släppt ut fler än 120 hajar. Läs mer

Vid en dykning utanför Väderöarna på Västkusten hittades ett storvuxet exemplar av den gulbruna bägarmaneten Craterolophus convolvulus. Det är första gången arten påträffats i svenska vatten. Läs mer

Ålgräsängar är oumbärliga för den biologiska mångfalden i havet, men har sedan 50-talet minskat kraftigt. I sommar görs den största återplantering av ålgräs som någonsin genomförts i Sverige och Norden Läs mer

Under många år har öronmaneterna lyst med sin frånvaro på västkusten. Denna sommaren har de glädjande nog kommit tillbaka, och det med besked. Läs mer

Nu har EU-kommissionen lagt fram sitt förslag för hur EU ska säkerställa den biologiska mångfalden under de kommande tio åren. Utökade havsskyddsområden och stopp för överfiske är några av målen. Läs mer

I Sverige finns bara två levande korallrev kvar. De ligger båda i norra Bohuslän och är starkt hotade, men nu har ett projekt startat som ska rädda dem för framtiden. Dessutom ska man försöka återuppliva ett antal döda rev i området. Läs mer

Havet myllrar av organismer, de flesta så små att de inte kan upptäckas med blotta ögat. Läs reportaget om taxonomerna, vars djupa artkunskaper hjälper oss att få en bild av hur havet och dess invånare mår. Läs mer

Torsk är en marin art anpassad för ett liv i salt vatten. Men för åtminstone vissa torskar behöver havet inte vara lika salt som man tidigare trott, det visar försök som gjorts på ålandstorsk; den välmående torsk som fortfarande simmar i Ålands hav. Läs mer

På fredag 22 maj är det den Biologiska Mångfaldens Dag. Det en internationell temadag utsedd av FN. Här på havet.nu kommer vi att prata mångfald hela veckan. Det beror på att förlusten av biologisk mångfald är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Läs mer

I Östersjön är det övergödningen och i Västerhavet fisket, som är de viktigaste orsakerna till att arter är hotade. Det visar SLU Artdatabankens nypublicerade rödlista. På listan finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havets livsmiljöer. Läs mer

SMHI meddelar att vårblomningen av växtplankton i Västerhavet är i full gång. Även i Östersjön har det synts tecken på att denna viktiga produktion är igång, åtminstone längs kusten. Missa inte SMHIs nya film! Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

Detta är den fjärde utvärdering av den svenska ålstatusen. Den nedåtgående trenden i beståndet som uppmätts under 30 år har upphört från och med år 2011. . Läs mer

I december förra året deltog 50 av världens ledande mångfalds- och klimatexperter ett digitalt möte för att diskutera kopplingarna mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Det var det första samarbetet mellan de två internationella organisationerna Intergovernmental Panel on Climate Change, IPBES, och Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPCC.

Nu har rapporten från mötet presenterats. Läs mer

Mineralbrytning i djuphaven, en industri som antas expandera kraftigt de kommande åren, riskerar att medföra stora negativa konsekvenser för havens biologiska mångfald och ekosystem – och därmed även för oss människor. Rapporten pekar på att det idag finns alldeles för lite kunskap om djuphaven och mycket kvar att göra inom områden som forskning, politik och teknik innan gruvbrytning på havsbotten kan tillåtas. . Läs mer

Följande rapport har tagits fram för att göra en enhetlig beskrivning av länets två marina naturreservat samt sju Natura 2000-områden med marina naturtyper. Sammanställningen innehåller beskrivningar av områdena och dess bevarandevärden, påverkan på de marina värdena samt förslag på bevarandemål. Rapporten bygger på det nationella pågående arbetet med att ta fram ett ramverk för marint områdesskydd i Sverige. Läs mer

Länsstyrelsen i Uppsala län vill komplettera uppföljningen av marina bevarandemål i naturreservatet Gräsö östra skärgård med regelbundna undersökningar av vegetationen på havsbottnarna. I detta syfte dykinventerades ett antal lokaler öster om Gräsö i månadsskiftet september-oktober 2019. . Läs mer

En gemensam strategi för länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland. Strategin beskriver hur länen tänker att arbeta med att skydda och förvalta marina miljöer och arter framöver, inklusive strandmiljöer. Den tar också upp andra åtgärder som länen har identifierat som viktiga för att behålla fungerade ekosystem. Läs mer

År 2019 utförde Sveriges Vattenekologer AB en inventering av vegetationsklädda havsbottnar i Luleå och Kalix skärgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna inventering var en del av kunskapsuppbyggandet om förekomst och utbredning av arter och naturtyper i Luleå och Kalix skärgårdar. Fältundersökningen inkluderade detaljerad vegetationsinventering på totalt tolv transekter samt punktinventering av vegetation genom snorkling eller dropvideo på totalt 120 punkter fördelade i Luleå och Kalix skärgårdar. Läs mer

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har följande undersökning av makrobottenfauna utförts under 2019 på 16 stationer längs Hallandskusten som ingår som en del av de regionala samordnade kustkontrollprogrammet för Hallands län som startade 1993. . Läs mer

WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Läs mer

Rapporten sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Rapporten, som tar avstamp i art- och habitatdirektivet, och visar att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. . Läs mer

Kransalger som växer runt våra kuster men hotas av ökad näringsbelastning och en omfattande exploatering av arternas livsmiljö. Åtgärdsprogrammet har som mål att det ska finnas livskraftiga bestånd av de tre arterna raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse över hela deras potentiella utbredningsområde längs svenska kusten. . Läs mer

Torskbeståndens dåliga status i haven runt Sverige har i flera områden lett till omfattande begränsningar av torskfiske. Trots detta kvarstår andra problem för torskens återhämtning. I östra Östersjön har detta varit speciellt märkbart, med så kallade slipstorskar som inte växer som de ska och är i dåligt skick. Läs mer

Denna rapport är en sammanfattning av rödlistningsbedömningen. Till exempel jämförs här antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Enskilda arters bedömningar hittar du dock inte här, utan i rapporten "Rödlistade arter i Sverige 2020". Läs mer

Rödlistade arter i Sverige 2020 är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom landets gränser. Den listar arter som har en osäker framtid på grund av minskande eller mycket små populationer. Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd. Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

Rapporten innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. . Läs mer

Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att revidera den nationella förvaltningsplanen för gråsäl. Den reviderade förvaltningsplanen innehåller bland annat nya avsnitt om gråsälens roll i ekosystemet, ekonomiska analyser och nya delmål däribland kring att utvärdera en eventuell beståndsreglerande jakt utifrån ett ekosystemperspektiv. Texter om gråsälens populationsutveckling och hälsa har uppdaterats, såväl som delar om beståndsreglerande jakt, handel med sälprodukter, havsmiljödirektivet och övervakningsmetoder. Läs mer

För att skyddade områden i svenska kust- och havsområden ska bidra till att upprätthålla ekosystemens funktion är det viktigt att arter kan sprida sig mellan områdena. I rapporten sammanfattas befintliga studier av ekologisk funktionalitet hos nätverket av skyddade områden i Sveriges havsmiljöer. . Läs mer

Detta är en expeditionsrapport för den årliga kusttrålundersökningen längs svenska västkusten som övervakar det kustnära och bottenlevande fisksamhället.

Kusttrålningen syftar till att övervaka utvecklingen av lokala bestånd med särskilt fokus på torsk samt uppföljning av fisksamhället med avseende på bottenlevande fiskarter. Det andra övergripande målet med övervakningen är uppföljning av den biologiska mångfalden i fisksamhället på den svenska västkusten för Havsmiljödirektivet (HMD). Läs mer

Rapporten ger en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön. . Läs mer

ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten riskbedömt drygt 1000 främmande arter av växter, svampar och djur.

Resultatet visar att hälften av de genomgångna arterna nu eller på sikt kan åstadkomma ekologiska effekter på svensk natur. På listan samlas både arter som redan etablerat sig i våra hav och så kallade ”dörrknackare” – arter som med stor sannolikhet kommer att bli invasiva i framtiden. Läs mer

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår.

Statusen för kustfisk varierar mellan områden, men bara drygt hälften av alla områden som inkluderats i utvärderingen når upp till god status. Läs mer

Andra delen i Östersjöcentrums rapportserie ger en övergripande bild över torskens historia i Östersjön. Hur anpassade sig arten till Östersjöns förhållanden och vilken roll spelar den för våra ekosystem? Men framförallt, hur har vi lyckats skapa ett bestånd i kris och vad vi kan göra åt det?. Läs mer

Rapporten fokuserar biodiversitet och ekosystemtjänster längs de nordiska ländernas kuster och ska fungera som en summering för beslutsfattare. Den bygger på kunskap från vetenskap, humaniora och andra källor, som traditionell kunskap. . Läs mer

Klimatförändringarna gör havet varmare, surare och förändrar salthalten i havet, vilket kan få stora konsekvenser för marina ekosystem. En av de arter som är särskilt utsatta är blåstång, (Fucus vesiculosus), som har en nyckelroll i strandnära ekosystem. Dessa grunda kustnära ekosystem är speciellt sårbara och känsliga för förändringar eftersom de har mindre vattenvolym. Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

Genetisk och fenotypisk variation är grunden till evolutionära anpassningar i en föränderlig miljö. I denna avhandling beskrivs resultat från forskning på gäddans populationsstruktur samt dess genetiska och fenotypiska variation inom och mellan tre olika ekotyper.

Forskningen baseras på fältundersökningar och experimentella studier där salt- samt temperaturtolerans undersökts och jämförts. Läs mer

Virus är den talrikaste artgruppen på jorden och de förekommer i alla vatten. Virus påverkar hur energi och näring förflyttas i den akvatiska födoväven genom att de infekterar och dödar encelliga organismer. Därmed förhindrar de att näring förs vidare till större organismer och på så sätt istället blir tillgänglig för andra encelliga organismer. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. Länge trodde forskarna att nya arter enbart kunde bildas genom att en fysisk barriär isolerade två bestånd under en mycket lång tid, men i dag finns många exempel på att arter kan bildas utan isolering, alltså under ett pågående genetiskt utbyte. Hur detta går till är en spännande fråga för evolutionsforskarna. Läs mer

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån. Eftersom olika stora laxar från olika älvar befinner sig i olika områden i Östersjön kommer de att uppleva olika livsmiljöer. Denna skillnad i livsmiljö till havs påverkar laxens tillväxt och kroppskondition. Läs mer

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

Att känna till hur organismer anpassar sig till och interagerar med sin miljö är grundläggande kunskap för att bibehålla och förbättra den akvatiska miljön.

Hoppkräftan Eurytemora affinis är ett mycket vanligt djurplankton i Östersjön. Den blir dryga millimetern lång och livnär sig på mikroskopiska alger. Läs mer