Forskargruppen har studerat hörselförmågan på odlad lax från Norge, Chile, Skottland, Kanada och Australien. Vad de såg är att en mycket stor del av den odlade laxen lider av deformationer på otoliterna, ett organ som består av små kristaller och gör att fisken kan uppfatta ljud.

Normalt sett består otoliterna av mineralen aragonit. I vild lax har man ibland sett en förändring där aragoniten delvis ersatts av vaterit, ett mineral som är lättare, större och instabilare. Förändringen är dock relativt ovanlig och hittas i 1-24 procent av ortoliterna hos vild lax. I odlad lax är vaterit däremot extremt vanlig och en färsk studie på odlad lax från Norge visade att 100 procent av de undersökta laxarna hade vaterit i sina hörselorgan.

Odlad lax skiljer sig på flera sätt från vild lax. Dels genom många generationer av selekterad avel, dels genom att födan har en annan sammansättning. Eftersom laxen bara äter under dagen så låter dessutom många odlare ljuset stå på hela dygnet för att öka tillväxthastigheten. Det finns dock en gemensam nämnare som är direkt kopplad till missbildningar i hörselorganen: tillväxthastigheten. Forskarna såg tydligt att de laxar som fick växa fort löpte tre gånger så hög risk för att drabbas av missbildningar. Och när tillväxthastigheten sänktes så minskade sjönk antalet missbildningar drastiskt.

Upptäckten kan på sikt ha betydelse för fiskvårdsinsatser. Forskarna tror att den förlorade hörseln kan vara en förklaring till varför utplanterade laxyngel från odlingar har 10-20 gånger sämre överlevnadsförmåga än vilda yngel, trots att de vid utplanteringstillfället är större och borde ha större chans att klara sig. Nedsatt hörsel kan innebära att de har svårare att hitta föda och undvika faror, samt göra det svårare för dem att navigera till sina lekplatser.