Förbättrad utvärdering av miljögifters övervakning

Under slutet av 1960-talet upptäcktes att Östersjön var svårt förorenat av långlivade organiska miljögifter såsom PCB och DDT. Det visade sig senare att dessa ämnen orsakat reproduktionsproblem hos både säl och havsörn. Upptäckterna ledde till att ett omfattande miljöövervakningsprogram startades. Naturhistoriska Riksmuseet fick ansvaret för övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota (främst fisk, musslor, fågelägg). Idag ansvarar enheten också för den hälsorelaterade miljöövervakningen av miljögifter i bröstmjölk insamlade från Stockholmsområdet. Syftet med övervakningsprogrammen var i första hand att uppskatta förändringar över tid för att kunna utvärdera om åtgärder och förbud haft någon effekt.

Denna avhandling syftar främst till att utvärdera övervakningsdata som samlats in under mer än fyra decennier inom de nationella övervakningsprogrammen för miljögifter i biologiska prov (marin, limnisk och human hälsa). Målet var även att utvärdera olika matrisers lämplighet för övervakning av långlivade organiska föroreningar i miljön med det övergripande målet att förbättra utvärderingen av resultaten i övervakningsprogrammen. Olika statistiska frågeställningar har en central roll i avhandlingen.

Stora summor läggs årligen på miljöövervakning, men många av programmen är inte tillräckligt känsliga (har tillräckligt hög statistisk styrka) för att upptäcka förändringar i miljön i den storleksordning man skulle önska. För att förbättra detta är det första steget att formulera syftet med miljöövervakningsprogrammet på ett kvantitativt sätt. Hur stor förändring måste kunna upptäckas och vilka risker kan accepteras när det gäller att dra fel slutsatser; att felaktigt påstå att det skett en förändring (Typ I fel) eller att felaktigt förmoda att ingen förändring sker fastän halterna ökar eller minskar i miljön (Typ II fel). Dessutom bör onödigt brus (varians) minimeras genom en ändamålsenlig provtagningsstrategi. I provtagningsstrategin ska provstorlek och val av individuella eller samlingsprov definieras. Matrisvalet, till exempel art, kön, storlek och organ, är också viktigt för att minska bruset och kan skilja sig åt för olika typer av miljögifter. Det är också mycket viktigt att den statistiska utvärderingen anpassas efter befintlig data.