Ekologiska störningar kan se väldigt olika ut och ha helt olika effekter på den biologiska mångfalden. Exempel på vanliga störningar i naturen är stormar, översvämningar, vågor, trålning, föroreningar, uttorkning samt istäcken och drivved som skrapar bort arter på hårda bottnar. Ibland räknar man även in biologiska störningar. Men allting som kan ge upphov till skada får inte kallas för en störning. Enligt den mest konkreta och lätthanterliga definitionen ska en störning döda eller avlägsna organismer i ett samhälle (område med samexisterande arter), och därigenom underlätta för nya arter att etablera sig. I den här avhandlingen testas olika ekologiska förklaringsmodeller kring störning och biodiversitet. I merparten av experimenten har "the Intermediate Disturbance Hypothesis" testats, för att se om den verkligen stämmer.