Rovvattenloppa (Cercopagis pengoi)

Rovvattenloppan har ett mycket märkligt utseende, som skiljer den från våra andra hinnkräftor. Den har en "svans" som kan vara upp emot 7 gånger längre än kroppen. Det långa bakkroppsbihanget gör att rovvattenloppan lätt fastnar, både i varandra och i exempelvis fiskredskap. Rovvattenloppan är en främmande art, som hittades för första gången i svenska vatten år 1992. Den har troligtvis kommit hit med barlastvatten. Rovvattenloppan förökar sig mycket snabbt, mestadels på könlös väg. Eftersom honorna föder kopior av sig själva är de flesta rovvattenloppor honor. Den är ett glupskt rovdjur, som äter andra djurplankton.

Rovvattenloppan kommer ursprungligen från Svarta havsområdet. Rovvattenloppan lever i salthalter upptill 15 promille och trivs bäst i temperaturer över 15 grader Celsius. Även om rovvattenloppan spridit sig snabbt i de södra och mellersta delarna av Östersjön verkar den av någon anledning inte riktigt kunna etablera sig uppe i Bottenviken.

Fakta: Främmande arter

En främmande art har med människans hjälp spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Ibland har det skett avsiktligt, men för det mesta har det skett av misstag. Fartyg sprider en stor mängd arter, både via sitt skrov och genom barlastvatten. Det är inte alltid som den främmande arten lyckas etablera sig i den nya omgivningen, men ibland lyckas den och kan då i värsta fall slå ut inhemska arter och orsaka stor skada i havsmiljön.

Fakta: Djurplankton

De flesta djurplanktonarter är mycket små och driver därför med strömmarna. Till stora djurplankton räknas maneter. Djurplankton lever ofta av växtplankton eller av andra mindre djurplankton. Många av arterna är viktig föda för fiskar som till exempel strömming.