Hårsärv (Zannichellia palustris)

Hårsärv är en späd växt med tunna, ljusa, krypande jordstammar. Bladen är ljusgröna och smala, och sitter motsatta eller tre i kransar direkt på stjälken. Växten är flerårig och övervintrar med jordstammar. På grunt vatten är den dock ettårig. Hårsärv blommar med mycket små blommor i bladvecken under sommar till sensommar. Pollen flyter upp till ytan från hanblommorna för att sedan sjunka mot honblommorna. Den utvecklar avlånga frukter som sitter i en grupp liknande en bananklase. Hårsärv är variabel i form och flera arter urskiljdes tidigare. Numer anses variationen utgöra tre varieteter. Småsärv (var. repens) och skaftsärv (var. pedicellata) har mycket smala blad och växer oftast i mer skyddad miljö, medan storsärv (var. major) har bredare blad och växer på mer exponerad botten med inslag av sand eller grus. Hårsärvarna har i vissa områden ökat i förekomst, vilket kan vara ett tecken på att den är tålig mot övergödning.

Hårsärv är vanlig på grund mjukbotten i Östersjön och finns längs hela svenska ostkusten. Den växer på halvexponerade till skyddade sandiga stränder och i grunda vikar med dy . Den påträffas ned till ungefär 6 meters djup.

Fakta: Kärlväxter i havet

Havets kärlväxter är nära släkt med blomväxterna på land. De har blommor och nästan alla har rötter att rota sig med i bottnar med mjuka sediment. De flesta lever helt nedsänkta i vattnet, men kan ha blommor vid vattenytan. Några få har flytblad på vattenytan eller sticker upp långt ovanför vattenytan. Vattenväxterna har utvecklat olika strategier för att få till befruktningen av blommorna. Vissa blir pollinerade under vattnet, ibland genom transport av pollen på små luftbubblor. Andra blir pollinerade på vattenytan med hjälp av vattenrörelser och vinden. Några få blir pollinerade av flygande insekter. Jämfört med andra havsområden är artrikedomen av kärlväxter hög i Östersjön och de flesta har sötvattenursprung. Många av dem växer där sötvatten rinner ut i Östersjön. Ålgräs är den enda marina kärlväxten i Östersjön. Förutom skillnader i salthalt så bestäms kärlväxternas utbredning till stor del av hur tåliga de är mot störning och hur mycket ljus de kräver för att växa. Störningen kan bestå av fysisk påverkan från vågor eller is. Tolerans mot syrefattiga förhållanden som kan uppstå naturligt i gyttjiga bottnar är också viktigt för kärlväxternas utbredning. Utifrån de här och några andra miljöbetingelser konkurrerar växterna om plats med varandra samt med kransalger och mossor. De flesta kärlväxter klarar att växa ned till ungefär 6 till 7 meters djup, men de växer oftast grundare eftersom tillgången på ljus blir för dålig på stora djup.