Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis)

Flodnejonöga är ingen benfisk, utan en rundmun. Den har inga käkar, och munnen består av en sugskål. Den saknar gälöppningar, men har istället sju runda öppningar i en rad på sidan bakom huvudet. Nejonögat suger sig fast på döda eller levande fiskar, och kan alltså leva som parasit. Den kan även äta maskar, kräftdjur och annat. Nejonögat lever under sina första 2-3 år nergrävd i botten i åar och floder. Sedan vandrar den ut till kustområdena, och lever där i några år. När det är dags för lek vandrar den återigen upp i sötvatten. Hanen bygger en lekgrop, ibland tillsammans med andra hanar. Leken pågår i några veckor, och sedan dör de.

Flodnejonöga finns längs de svenska kusterna samt i Mälaren, Vänern och Vättern. De största förekomsterna finns i Bottenhavet och Bottenviken. Under sin tid i havet kan flodnejonögat röra sig över vidsträckta områden.

Fakta: Fiskar som vandrar

Många fiskar vandrar mellan hav och sötvatten under sin livstid. Laxen, som föds i sötvatten, tillväxer i saltvatten och återvänder till sin födelseplats, är kanske det mest kända exemplet. Men även många andra kustlevande fiskar vandrar upp i sötvatten för att leka. Ålen är ett exempel på motsatsen. Den lever i sötvatten, men vandrar ut till havet när den ska föröka sig.