Flickslända (Zygoptera)

Flicksländornas larver lever i vatten från en månad till flera år. Larverna liknar de vuxna sländorna och har långa, smala kroppar. De har dock endast små anlag till vingar. Längst bak på kroppen sitter dessutom stora bladformade gälar som gör att sländlarverna kan andas i vattnet. Gälarna kan även användas när sländlarverna simmar. Flicksländorna är rovdjur. På undersidan av huvudet har de en stor fångsmask som de använder för att fånga sitt byte. Fångstmasken slungas ut på bråkdelen av en sekund och bytet förs därefter till munnen. Flicksländorna äter andra små vattenlevande djur som exempelvis mygglarver och djurplankton. De anpassar sitt beteende efter mängden bytesdjur. När det är få bytesdjur letar de aktivt efter byte, men när det finns många bytesdjur sitter de still och väntar på bytet. I Östersjön finns flera arter av flicksländor tillhörande minst två familjer. Man har bland annat funnit arterna mån-, lyr-, rödögon-, kust- och griptångsflickslända. Vi vet relativt lite om flicksländor i Östersjön.

Flicksländslarver lever i grunda vågskyddade miljöer, ofta bland vattenväxter. De är mer vanliga i norr än i söder och i sötvattenpåverkad miljö. De är vanliga i mycket avsnörda vikar.

Fakta: Sländlarver

Sländor kan tillhöra familjerna dagsländor, nattsländor och trollsländor. Till trollsländor räknas mosaiktrollsändor och flicksländor. Sländorna har ett kortvarigt vuxenstadium då de kan flyga. Larvstadiet, då de är vattenlevande, är betydligt längre. Sländorna härrör från sötvatten. I havet brukar därför sländlarver främst påträffas i utsötade områden, som flodmynningsområden, avsnörda vikar eller långt norrut i Östersjön. De är vanligast i områden med mjuka bottnar och vegetation.