Ejder (Somateria mollissima)

Ejdern är en av våra största dykänder. Den är kraftigt byggd med kort hals, stort huvud utan knöl och en lång kilformad näbb. Huvudprofilen är karaktäristisk då näbben bildar en rak linje mot pannan. Vingarna är breda, korta och små i förhållande till kroppen. Hanen, gudingen, i praktdräkt är övervägande vit med svarta kroppssidor. Huvudet är vitt med svart hjässa och grön nacke. Honan, ådan, är brun med mörk tvärvattring. I början av april flyttar ejdrarna till sina häckningsområden. De häckar på öar och små skär där de har sitt bo direkt på marken. Äggen ruvas av ådan i cirka 4 veckor och efter kläckning beger sig ungarna till vattnet där de själva kan söka föda. Ådan följer och skyddar. I områden med många ejdrar slås kullarna ofta ihop. Gudingen lämnar platsen när ruvningen börjar. De samlas i stora flockar ute till havs för ruggning. I oktober flyttar ejdern till sina övervintringsområden som i huvudsak finns i södra Östersjön. Ejderns föda består huvudsakligen av blåmusslor, vilka hämtas på upp till 20 m djup. Även kräftdjur och enstaka fiskar ingår i födan. Små ungar lever av kräftdjur, små mollusker och insekter.

Ejdern är extremt kustbunden och i Sverige häckar den längs alla våra kuster. Den tätaste populationen återfinns i Stockholms skärgård. Den övervintrar i södra Östersjön.