Amerikansk kammanet (Mnemiopsis leidyi)

Kammaneter är inte nära släkt med maneter, och bränns inte. De har mängder med cilier, korta hår, som används för förflyttning och för att föra vatten och föda mot munnen. Kammaneten filtrerar vatten för att få i sig sin föda, som mestadels består av djurplankton. När den reproducerar sig släpps tusentals ägg och spermier fritt i vattnet, och från äggen utvecklas larver. Troligen kan den befrukta sig själv. Den amerikanska kammaneten kommer ursprungligen från den amerikanska Atlantkusten, men har vid flera tillfällen spridit sig invasionsartat till andra områden. Den blir bara runt två centimeter i Östersjön men på västkusten kan den bli upptill 12 centimeter lång. I Östersjön finns risk för förväxling med en arktisk kammanet, Mertensia ovum.

Sedan 2006 finns den amerikanska kammaneten i Skagerrak, Kattegatt och i de södra delarna av Östersjön. Längs svenska kusten, från norska gränsen och ner till Skåne/Blekinge, påträffats den kustnära och på olika djup, även på grunt vatten. I södra Östersjön finns den dock huvudsakligen under salthaltssprångskiktet på cirka 30-60 meter.

Fakta: Främmande arter

En främmande art har med människans hjälp spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Ibland har det skett avsiktligt, men för det mesta har det skett av misstag. Fartyg sprider en stor mängd arter, både via sitt skrov och genom barlastvatten. Det är inte alltid som den främmande arten lyckas etablera sig i den nya omgivningen, men ibland lyckas den och kan då i värsta fall slå ut inhemska arter och orsaka stor skada i havsmiljön.

Fakta: Djurplankton

De flesta djurplanktonarter är mycket små och driver därför med strömmarna. Till stora djurplankton räknas maneter. Djurplankton lever ofta av växtplankton eller av andra mindre djurplankton. Många av arterna är viktig föda för fiskar som till exempel strömming.