Ålnate (Potamogeton perfoliatus)

Ålnaten är en vackert grön, grov, bredbladig vattenväxt som kan bli mycket hög. Bladen är korta, äggrunda med rundad stjälkomfattande bas. Snärpslidorna är mycket korta. Ålnate är vanlig på grund mjukbotten i Östersjön. Det är en flerårig växt som oftast vissnar ner under vintern och övervintrar med jordstammar. Ålnaten blommar under högsommar till sensommar och blommorna sitter i korta ax som sticker upp ovanför vattenytan. Ålnaten anses vara vindpollinerad. I Östersjön hybridiserar den ibland med den betydligt mer ovanliga gräsnaten, Potamogeton gramineus. Ålnate har visat sig vara tolerant mot grumligt vatten till följd av både övergödning och båttrafik.

Ålnate växer på halvskyddad till skyddad mjukbotten i Östersjön ofta med inslag av sand eller grus. Den är mindre vanlig på gyttjiga bottnar. Ålnate växer oftast grundare än 3 meter men kan växa ned till ungefär 6 meters djup.

Fakta: Kärlväxter i havet

Havets kärlväxter är nära släkt med blomväxterna på land. De har blommor och nästan alla har rötter att rota sig med i bottnar med mjuka sediment. De flesta lever helt nedsänkta i vattnet, men kan ha blommor vid vattenytan. Några få har flytblad på vattenytan eller sticker upp långt ovanför vattenytan. Vattenväxterna har utvecklat olika strategier för att få till befruktningen av blommorna. Vissa blir pollinerade under vattnet, ibland genom transport av pollen på små luftbubblor. Andra blir pollinerade på vattenytan med hjälp av vattenrörelser och vinden. Några få blir pollinerade av flygande insekter. Jämfört med andra havsområden är artrikedomen av kärlväxter hög i Östersjön och de flesta har sötvattenursprung. Många av dem växer där sötvatten rinner ut i Östersjön. Ålgräs är den enda marina kärlväxten i Östersjön. Förutom skillnader i salthalt så bestäms kärlväxternas utbredning till stor del av hur tåliga de är mot störning och hur mycket ljus de kräver för att växa. Störningen kan bestå av fysisk påverkan från vågor eller is. Tolerans mot syrefattiga förhållanden som kan uppstå naturligt i gyttjiga bottnar är också viktigt för kärlväxternas utbredning. Utifrån de här och några andra miljöbetingelser konkurrerar växterna om plats med varandra samt med kransalger och mossor. De flesta kärlväxter klarar att växa ned till ungefär 6 till 7 meters djup, men de växer oftast grundare eftersom tillgången på ljus blir för dålig på stora djup.