Klimatförändringar påverkar haven

Klimatförändringarna beror på att människan släpper ut stora mängder växthusgaser, framförallt koldioxid. Utsläppen kommer från vår förbränning av fossila bränslen. Om hundra år kan medeltemperaturen på jorden ha stigit mellan 1 och 6 grader. Redan nu syns effekter av klimatförändringar, inte minst i haven.

Klimatet har alltid varierat, och perioder med varmare klimat har varvats med kallare perioder. Det stora problemet nu är att förändringen sker så snabbt att miljön, växter och djur inte hinner anpassa sig till förändringarna.


Haven blir varmare

En uppenbar effekt är att haven blir varmare. Effekterna kommer att vara tydligast mot polerna. Redan på våra breddgrader kommer kortare vintrar och minskande istäcke att direkt påverka arter som lever i våra havsområden.

Exempelvis kommer vikaresälen troligen att utplånas från alla delar av Östersjön utom Bottenviken. Populationen i Bottenviken beräknas överleva, men kommer att minska på grund av problem att hitta lämpliga födoplatser i den borttynande isen.


Haven blir surare

Den atmosfäriska koldioxiden absorberas i haven, och den kolsyra som då bildas sänker vattnets pH. Haven försuras snabbare idag än de gjort på 55 miljoner år!

Man vet väldigt lite om vilken effekt försurningen kommer att på havens ekosystem. De studier som hittills gjorts rör problem med kalkinlagring hos djur med yttre eller inre skelett. Vissa forskare förutspår att korallreven kommer att brytas ner och kanske till och med utplånas inom så kort tid som 40 år.


Havsnivån stiger

När temperaturen stiger smälter polarisar och glaciärer. Stora mängder vatten är bundna i dessa isar, och detta kommer därför att leda till att havsnivån stiger. Under de senaste 100 åren har havsnivån redan stigit med åtminstone 10 centimeter. Globalt sett beräknas havsnivån stiga med 18-59 centimeter till år 2100 jämfört med 1990. Om Grönlands snötäcke smälter kommer havsnivån att stiga med hela sju meter, men dit kommer vi inte på några tusen år.

Höjningen av havsnivån kommer att variera mellan olika havsområden. I Östersjön kommer höjningen att vara mindre än på västkusten, eftersom Östersjökusten har landhöjning som motverkar havsnivåhöjningen.


Havets salthalt påverkas

Klimatförändringen kommer även att påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn, där avdunstningen är hög, kommer salthalten i ytvattnet att öka. I områden närmare polerna, exempelvis här i Sverige, kommer salthalten att sjunka. Det beror på att nederbörden och utströmningen av sötvatten till haven kommer att öka, och att isar kring polerna smälter. Att salthalten förändras kan påverka de djur och växter som lever i havet. Man kan redan nu se exempel på både ökande och minskande utbredningar av djur och växter i våra havsområden.


Kan klimatförändringen vara naturlig?

Vi vet att temperaturen på jorden varierar. Bland annat har forskare kunnat undersöka isar från polartrakterna som har varit ända upp emot 900 000 år gamla, och kunnat se effekter av temperaturförändringar under olika tidsperioder.

Den stora skillnaden nu är att förändringen sker så snabbt. Majoriteten av klimatforskarna är ense om att den ökade förbränningen av fossila bränslen och den därigenom förhöjda halten av koldioxid i atmosfären, är orsaken till den förändring vi upplever idag.


Förväntade effekter i Östersjöområdet

Lufttemperaturen i östersjöområdet väntas fortsätta stiga under det här århundradet. Medelårstemperaturen väntas stiga 3-5 grader i Östersjöområdet till år 2100. Den största delen av uppvärmningen kommer att ske i norra och östra delarna under vintermånaderna och i de södra delarna under sommarhalvåret.

En sådan uppvärmning kommer att ge en förlängning av växtsäsongen med 20-50 dagar i norra Östersjön och 30-90 dagar i de södra delarna vid slutet av seklet.


Sjukdomsspridning med varmare klimat

Nyhet 1/4, 2014

Vikaresälar och valrossar i Berings sund har drabbats av nya sjukdomar.


Metan blir allt vanligare

Nyhet 20/3, 2014

Stigande globala temperaturer kommer att leda till ökande naturliga utsläpp av växthusgasen metan från vattenmiljöer ...


Superkänslig narvalstand

Nyhet 18/3, 2014

Narvalen, som lever i Norra Ishavet, har en framåtriktad, spiralvriden tand som kan bli upp till tre meter lång.


Asiatisk strandkrabba funnen på västkusten

Nyhet 18/10, 2013

Ett exemplar av arten asiatisk strandkrabba har påträffats utanför Hönö i Göteborgs norra skärgård.


Informationscentralen för Bottniska viken

Bevakar Bottniska viken, och larmar vid akuta händelser



En lång väg kvar

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2


Fiskens roll i ekosystemet: Vem äter vem?

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Vi ha...


Fiske och Natura 2000

Rapport 2014

Fiske som bedrivs inom ett Natura 2000-område kan under vissa omstä...


Häckande kustfågel på Hallands Väderö 1937-2013

Rapport från Länsstyrelsen 2014

Denna rapport redogör för de förändringar som skett bland häckande ...


Klimat och kolcykeln: upptag av atmosfäriskt koldioxid i arktiska shelfhav och en ny metod för marina kolsystemstudier

Avhandling 2003

Staffan Kaltin, Göteborgs universitet


Flöden och transformation av kol i Sibiriska havet vid klimatförändringar

Avhandling 2012

Irene Wåhlström, Göteborgs universitet



Sök på havet.nu