Ejdern - skärgårdens ikon

Ejdern är en av våra mest välkända sjöfåglar. Ankomsten av skärgårdens flaggskeppsfågel, med hoande gudingar och skrockande ådor, är ett mycket välkommet vårtecken längs våra kuster.

Östersjöns ejdrar övervintrar i havsområden runt de danska sunden och flyttar därifrån in i Östersjön på våren för att häcka. Ejderns bo består av en enkel grop i marken som fodras med ett lager av det mycket väl isolerande ejderdunet. Honan lägger 4-6 ganska stora blågröna ägg som de ruvar i cirka 26 dygn. Hanen lämnar häckningsplatsen efter äggläggningen och ger sig ut till havs där den lever i flockar. Under ruvningen äter ejderhonor inget och tappar upp till 40 procent av sin kroppsvikt. Då äggen kläcks lämnar den hungriga honan boet inom ett dygn. Då är ungarna redo att möta havet för första gången.

Ejderhonorna har ett mycket intressant omvårdnadsbeteende, där de bildar grupper på 2-6 honor som sköter om ungarna tillsammans. Inom grupperna delas arbetet upp. Uppgifterna består främst av att vaka över ungarna och visa dem till goda matställen. Tack vare sitt samarbete kan honorna ta pauser för att äta och på det viset återhämta sig snabbare efter ruvningens fastetid.

Ejderungarna fångar små ryggradslösa djur i strandvattnet, medan fullvuxna ejdrar äter genom att dyka till botten och samla åt sig större ryggradslösa djur. I Östersjön utgör blåmusslan så gott som hela matsedeln för fullvuxna ejdrar, och man kan säga att ejdern är helt beroende av denna talrika mussla.

Ejderstammen i Östersjön ökade kraftigt då havsörnen höll på att bli utrotad av miljögifter på 1970-talet. Nu minskar ejderstammen kraftigt, vilket tros bero delvis på havsörnens återkomst. I dagens skärgård möter dock ejdern även andra hot. Miljögifter och tungmetaller hittas ännu i ruvande ejdrars blodomlopp, och antalet minkar och mårdhundar har ökat under de senaste decennierna. Klimatförändringen, med ökad nederbörd, kan göra livet svårare för Östersjöns blåmusslor och då kan också ejdern lida av matbrist. Dessa hot kan, tillsammans med havsörnen, bli för mycket för Östersjöns ejder.

För att säkerställa en ljus framtid för den ikoniska ejdern behöver överlevnaden av fullvuxna ejderhonor öka. Därför bör vi övervaka miljögiftshalter i ruvande ejdrars blodomlopp och identifiera orsakerna till miljögifternas förekomst. Vi kan vara mer positivt inställda till jakt av minkar och mårdhundar i skärgården. Viktigast av allt, vi bör se klimatförändringen för det faktum den är och anlita kloka beslutsfattare.

TEXT OCH KONTAKT
Kim Jaatinen, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet
kim.jaatinen(snabel-a)helsinki.fi