Krönika: Dags att sluta blunda för att våra hav mår dåligt

Sommardopp, djurliv och klimatstabilisator - eller bottendöd, plastöar och fiskar fulla med gift. Många av havets nyttor kommer oss människor till del, samtidigt som det bli alltmer tydligt att ansvaret för hur haven mår vilar på oss. Därför är jag stolt över att Sverige tillsammans med Fiji stod värd för en stor FN-konferens om haven i New York den 5-9 juni.

Det är dags att sluta blunda, säger miljöminister Karolina Skog. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Havsfrågan är uppenbart global. Men om jag och mina ministerkollegor ska kunna åka rakryggade till New York måste vi ha trovärdiga svar på hur vi ska förbättra hur våra egna vatten mår. Så vad ska vi göra?

Vi behöver mer kunskap. Att barn och unga lär sig mer om haven spelar roll eftersom de på sikt kommer att vara havens förvaltare. Marin pedagogik är därför ett viktigt område för mig. Jag förbereder mig just nu för att leverera insatser som stärker detta arbete i Sverige.
Kunskapen spelar roll även på myndighetsnivå. Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna bedriver ett målmedvetet arbete för att skydda mer natur, både på land och i haven. I 2017 års budget stärkte regeringen deras arbete med kunskapsinsamling med ytterligare 15 miljoner kronor. Sammantaget har regeringen stärkt arbetet för biologisk mångfald med över tre miljarder kronor.

Genom mer resurser ökar vi takten i att skydda mer värdefull natur. 2016 skyddades tre nya marina områden i form av reservat. I år ser det ut att bli ännu fler. Regeringen har dessutom beslutat om nya Natura 2000-områden för tumlare, varav ett är över en miljon hektar stort - det största någonsin i Sverige.
Samtidigt som skyddet ökar ser vi hur ett allt mer uppmärksammat miljöproblem bokstavligt talat breder ut sig framför våra ögon: den marina nedskräpningen. Den som vandrar längs Bohuskusten ser konsekvenserna av slit- och slängsamhället i form av uppspolade plastkassar, engångsartiklar och mycket annat.

Forskare som plockar fram mikroskopen ser att nedskräpningen även yttrar sig på mikronivån. Små plastpartiklar kan både vara cancerframkallande i sig och fungera som en magnet för miljögifter. De sprids från källor som däck och konstgräsplaner, men också genom att de ibland är direkt tillsatta i kosmetika. En studie visar att nästan 40 ton mikroplast från kroppsvårdsprodukter når Östersjön varje år.

Regeringen förbereder nu ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av. Vi har också gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram förslag till ett bredare förbud som omfattar fler kosmetiska produkter. Och jag trycker på för att mina kollegor runt Östersjön ska gå samma väg. Naturvårdsverket tittar samtidigt på de viktigaste källorna till att mikroplasterna hamnar i våra svenska vatten.

Mer kunskap, starkare skydd av marina områden och ett stopp för tillförseln av plast till haven är de frågor jag just nu prioriterar i havsmiljöarbetet. Stark politik, nydanande forskning och ett engagerat civilsamhälle och näringsliv gör att Sverige kan vara en del av lösningen när världens länder möts för att diskutera världshaven i juni.

Karolina Skog

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet