Labben - kustens fullfjädrade pirat

Kustlabben är en mörk fågel, som kan påminna både om en falk och en tärna genom sitt smidiga och snabba intryck. Den är i storlek som en fiskmås men med smala, spetsiga vingar och stjärtspröt. Den förekommer i en ljus och en mörk form, där den ljusa har vitaktig undersida medan den senare är helt brun.

Den som vistas mycket i våra skärgårdar kan få uppleva en kustlabbs dramatiska piratattacker när den försöker röva byten från tärnor och måsar. Som det latinska namnet, Stercorarius parasiticus, antyder parasiterar den ofta på andra måsfåglar. Foto: Ingemar Pettersson/Azote

De kustlabbar som häckar i svenska skärgårdar är till övervägande delen mörka. Endast en liten del utgörs av ljusa eller mellanformer. Längre norrut dominerar däremot de ljusa kustlabbarna. Varför det är så är inte klarlagt, men det finns sannolikt någon fördel med att som kustlabb vara mörk på sydliga breddgrader men ljus på nordliga.

Två olika arter labbar häckar i Sverige, fjällabben i fjällen och kustlabben vid kusten. Ytterligare två arter, storlabb och bredstjärtad labb, ses regelbundet under flyttningstider, men de häckar inte i landet. Alla fyra arterna lever det mesta av sitt liv ute till havs och går egentligen enbart i land för att fortplanta sig.
Kustlabben häckar förhållandevis sent, äggen kläcks i slutet av juni. Boet läggs på öppen hällmark på kobbar och skär, sällan på fastlandet. Övervintringen sker i södra Atlanten.

Ute till havs lever samtliga labbar i första hand som pirater. De övervintrar i områden där det är gott om tärnor, måsar och andra fiskande sjöfåglar. De verkar ha en särskild förmåga att se om en annan sjöfågel nyss tagit en fisk - även om denna inte syns utan finns i fågelns kräva. Med halsbrytande manövrar attackerar labben den andra sjöfågeln, och till slut känner sig denna tvingad att släppa eller kasta upp sin föda, varpå labben med en elegant dykning fångar upp maten.

Under häckningstid kan labbarna också agera som rovfåglar. Det är väl känt att fjällabbarna har toppår när det finns gott om lämlar och andra smågnagare. Mindre känt är att vår kustlabb också kan agera rovfågel. Men särskilt under högsommaren, när många vadarfåglar flyttar söderut, utgör faktiskt fåglar en ganska betydande del av födan.

Enligt den senaste beräkningen av den svenska populationen häckar det cirka 560 par kustlabbar i Sverige. Antalet har snarare ökat än minskat under senare tid. Mer än hälften av dessa par finns i Stockholms skärgård med omgivningar, men arten häckar i stort sett längs hela ostkusten från norra Småland till Norrbotten. En mindre population på omkring 75 par finns i Bohuslän och mera tillfälligt har kustlabben även häckat i Vänerns skärgårdar. Under flyttningstid vår och höst kan kustlabben ses längs alla kuststräckor och även i landets större sjöar.

Text & kontakt:
Anders Wirdheim, Sveriges Ornitologiska Förening - BirdLife Sverige
anders.wirdheim@birdlife.se

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet