Intervju: Havs- och vattenmyndighetens nye GD

Med stor erfarenhet av global vattenresursförvaltning och med ett brinnande intresse för människans roll i miljön kliver Jakob Granit in på Havs- och vattenmyndigheten som ny generaldirektör. Han har ägnat en stor del av sin karriär åt att få olika aktörer att samarbeta kring vattenresursfrågor.

Jakob Granit, ny generaldirektör på Havs- och Vattenmyndigheten. Foto: Kat Singer/Havs- och Vattenmyndigheten

Människans interaktion med miljön har gått som en röd tråd genom Jakob Granits karriär. Redan under sin grundutbildning till naturgeograf vid Stockholms universitet kom han i kontakt med professor Carl Christiansson, som fick honom att inrikta sig mot tropisk miljö. Denne har sedan dess varit en mycket viktig inspirationskälla, och handledare i doktorandarbetet.

"För att nå en väl fungerande vattenförvaltning krävs samarbete, och jag hoppas att detta kommer att bli den nya ledstjärnan i arbetet."

Omvandla kunskap till operativ verksamhet
Jakob Granit gick direkt från grundutbildningen till doktorandutbildning, och hade de teoretiska blocken för doktorsavhandlingen klara när det dök upp en möjlighet att söka ett aspirantprogram vid Sida. Aspirantprogrammet ledde till en anställning vid Sidas naturresursavdelning. "Det arbetet gjorde att jag kunde applicera mina kunskaper från universitetet. Det var väldigt inspirerande", berättar han.
Efter några år gick han över till att arbeta vid ambassaden i Zimbabwe med att implementera program kring uthållig vattenresursförvaltning i södra Afrika och hur länderna kan samarbeta kring begränsade vattenresurser. "Många av de projekt som då initierades kring Zambezifloden lever vidare än idag, vilket förstås är oerhört tillfredsställande", säger han.
Arbetet i Zimbabwe gjordes i nära samarbete med Världsbanken, och efter några år gick Jakob Granit över till en tjänst på Världsbanken i Washington. Han blev ansvarig för projektet Nile Basin Initiative, och vattenresursfrågan i länder som Rwanda, Burundi och Kenya stod i fokus. "Man kunde verkligen vara med i utvecklingsprocessen. Jag trivdes väldigt bra där" berättar han.

Rådgivning till olika länder
Efter åtta år vid Världsbanken valde Jakob Granit att flytta hem till Sverige igen, och började arbeta på SIWI, Stockholm International Water Institute. Där drev han kunskapsuppbyggande program för rådgivning till länder över hela världen. Han jobbade mycket med Mellanöstern, och drev samarbetsprojekt mellan dessa komplicerade länder. Även Östersjön, och då främst samarbete mellan Ryssland och Polen, stod på agendan för arbetet på SIWI.
Men Jakob Granit vilade inte på lagrarna, utan fortsatte på SEI, The Stockholm Environment Institute. Där fick han fick en chefstjänst och byggde upp SEI:s varumärke som ett oberoende forskningsinstitut.

Ovanlig avhandling
Under tiden på SIWI uppmuntrades han av professor Carl Christiansson att skriva klart sin avhandling. Den handlar om vad som driver länder till samarbete kring gemensamma naturresurser, såsom vatten, och hur man kan stödja dem till en bättre relation. Avhandlingen är inte klassiskt naturgeografisk, utan är en kombination av naturvetenskap och statskunskap. Den är ovanlig på så sätt att den till stora delar bygger på ett mångårigt tillämpat arbete med dessa frågor världen över.

Samarbete är en ledstjärna för den nye generaldirektören. Foto: Per Bengtson/Grön idé

Öka samarbetet
Nu har Jakob Granit tagit sig an rollen som generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten. Här förväntas han kunna bidra med sitt holistiska arbetssätt och sin erfarenhet av att få till samarbeten. Han kommer att arbeta aktivt med att koppla ihop frågor om markanvändning, landanvändning och fysisk planering med kustzonsplanering och havsfrågor. Inom alla dessa områden finns idag starka grupper som gör fantastiska jobb, men som hittills jobbat alltför isolerat.
"För att nå en väl fungerande vattenförvaltning krävs samarbete, och jag hoppas att detta kommer att bli den nya ledstjärnan i arbetet", säger han. Men han är noga med att poängtera att det inte är en förvaltningsmodell han är ute efter, utan en koordination mellan de befintliga modellerna.

Havsplanering i fokus
På Havs- och vattenmyndigheten är havsplanering på tapeten. EU-länderna tar nu ett helhetsgrepp över detta, och myndigheten har här en tydligt samordnande roll. Planeringen av haven ligger långt efter planeringen på land, så det finns mycket att göra. Samtidigt är inte heller planeringen på land tillfredsställande, och i nära hälften av våra vattendrag når vi inte EU:s miljökvalitetsmål.
"Det är bara att kavla upp ärmarna och börja jobba", säger Jakob Granit. Vi måste hitta effektivare modeller som levererar bättre resultat, och för detta behövs både politiska signaler och bra idéer från såväl statsvetare som naturvetare."
FN:s havsrättskonvention betonar att haven ska förvaltas med beaktande av hela mänsklighetens intressen och behov (For the benefit of mankind). "Det är fina ord, men i realiteten har vi ännu inte gjort det. Men nu är det dags", säger Jakob Granit. "Det är en mycket spännande process, och jag är glad att jag får vara med i detta arbete. Men för att få till detta krävs att vi samarbetar, så enkelt är det."
Det finns en stark koppling mellan vad som sker på land, i kustzonen och till havs från källa till hav. Detta måste tas i beaktande när man förbättrar vattenförvaltningen och kopplar den till havsplaneringen. Men processerna tar tid, och det kan ta många år innan åtgärder på land syns på miljötillståndet till havs. "Här måste vi bygga in tålamod i systemen, och öka förståelsen för att saker tar tid."

Övervakning med ny teknik
Jakob Granit har ännu inte hunnit bli helt insatt i hur miljöövervakningen fungerar, men tycker att verksamheten ger ett splittrat intryck. Detta gäller både för genomförandet, hur resultaten sammanställs och hur de görs tillgängliga. "Det är exempelvis svårt att förstå hur statusen är för Östersjön. Det är inte helt lätt att hitta informationen, och den information som presenteras är inte alltid användarvänlig," påpekar han. Samtidigt tror han att utvecklingen snart kommer att sätta fart, inte minst när det gäller nyttjande av till exempel sensorteknik vid övervakningen. "Min bedömning är att vi inom en snar framtid kommer att ta ett stort steg framåt när det gäller att utveckla nya metoder för övervakningen och att bli bättre på att ta hand om de data som samlas in. Jag är gärna med och driver på denna utveckling."

Text och kontakt:
Kristina Viklund/redaktionen
kristina.viklund@umu.se

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet