Framtidens havsmiljö

Havsmiljöns tillstånd har varit i fokus under senare tid, och problem med miljögifter, syrebrist, övergödning och överfiske måste hanteras för att Sverige ska kunna uppfylla internationella överenskommelser och nå uppsatta miljökvalitetsmål. Havsutsikt-redaktionen har fått möjlighet att ställa frågor kring hur regeringen tänkt hantera dessa frågor till vår klimat- och miljöminister Åsa Romson.


Redaktionen: Sverige är i färd med att införa nationell havsplanering. Planeringen täcker dock inte in kustzonen, som har höga natur- och kulturvärden, och där det är allra störst överlapp av olika intressen. Hur vill regeringen arbeta för att stödja en samordnad och ambitiös kommunal havsplanering?

Miljöministern: Riksdagen har beslutat att det ska finnas havsplaner som sträcker sig från en nautisk mil utanför baslinjen. Detta innebär delvis en geografisk överlappning med den kommunala fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen. Havsplanerna ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och vara vägledande för denna planering. För de områden som inte täcks av havsplaner gäller ändå miljöbalkens hushållningsregler som bland annat innehåller bestämmelser om riksintressen.

Redaktionen: Hur ser man på det småskaliga, kustnära fisket kontra det storskaliga utsjöfisket? Kommer man att ta en mer aktiv roll i exempelvis den regionala beslutsprocessen för att praktiskt arbeta för en ekosystembaserad förvaltning?

Miljöministern: När det gäller olika typer av fiskesätt ska havsplaneringen utgå från mål om att bland annat främja det småskaliga fisket. Både det små- och mer storskaliga fisket kommer dock att påverkas när andra näringars användning av havet ökar. Planeringsfrågor som rör yrkesfisket är skydd för fiskhabitat, tillgång till fiskeplatser i förhållande till andra intressen (såsom marint områdesskydd och vindkraftverk) och fiskerinäringens infrastruktur. I Sverige samarbetar vi med våra grannländer i havsplaneringsprocessen.

HAVSPLANERING
Havsplanering innebär att man gör en plan för ett havsområde, där nyttjande, utveckling och bevarande vägs mot varandra. Planerna ska leda till att havsområdena används till det som de är mest lämpade för.

EKOSYSTEMBASERAD FÖRVALTNING
En ekosystembaserad förvaltning innebär ett angreppssätt där man rättar sig efter miljöns förutsättningar när man skyddar den. Förvaltningsformen ska vara flexibel nog att
kunna anpassa sig till nya miljöförhållanden såsom påvisad försämrad status. Den innebär också att olika berörda intressenter tillåts delta.

MARITIMA NÄRINGAR
Till de maritima näringarna räknas sjöfart, hamnar, fiske, marin teknik och turism kopplad till havet.

BALTIC SEA ACTION PLAN
Aktionsplanen för Östersjön är en överenskommelse mellan Östersjöstaterna om att återställa en god ekologisk status i Östersjöns marina miljö till år 2020.
Redaktionen: Många beräkningar visar att kraftfulla miljöförbättrande åtgärder för havsmiljön kan ge både arbetstillfällen och ekonomiska vinster. Hur kommer detta argument att användas i regeringens fortsatta arbete för ett friskt hav?

Miljöministern: Det är positivt att rapporter visar att miljöförbättrande åtgärder i havet kan vara helt avgörande för den ekonomiska utvecklingen. Regeringen arbetar idag med en maritim strategi som visar att de maritima näringarna har en potential att öka i framtiden. En stor del av besöksnäringen grundas ju till exempel på ett hållbart nyttjande av havets och kusternas resurser för rekreation och olika aktiviteter såsom fritidsboende, bad, fiske och fritidsbåtaktiviteter.

Redaktionen: Implementering av nya och befintliga direktiv ställer stora krav på långsiktighet i miljöövervakningen. Vilka strategier har regeringen för detta, och hur ser finansieringsplanen ut för att vi ska leva upp till internationella överenskommelser?

Miljöministern: Sverige har en omfattande nationell miljöövervakning. Det gäller dock att se till att nya EU-direktiv införs så att vi kan dra nytta av denna övervakning i så hög grad som möjligt. Här är det också viktigt att Sverige deltar i internationella processer för att på ett tidigt stadium ha information och vara med och påverka utformningen av kommande lagstiftning. Det finns ett statligt anslag för miljöövervakning till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som för 2015 uppgår till drygt 281 miljoner kronor. Regeringen föreslår i Vårändringsbudgeten att anslaget höjs med 25 miljoner kronor. Nästa år vill vi höja anslaget med 50 miljoner kronor. Miljöövervakning görs även av länsstyrelser, kommuner och privata aktörer.

Redaktionen: För att minska övergödningen i Östersjön så behöver tillförseln av näring minskas, och även i framtiden hållas på låga nivåer. Hur ska Sverige uppnå de målnivåer som är satta i Baltic Sea Action Plan? De flesta av åtgärderna som behövs för att uppnå miljömålet "ingen övergödning" berör åtgärder inom lantbruket. Hur samarbetar miljödepartementet och näringsdepartementet för att uppnå detta miljömål?

Miljöministern: Sverige och de övriga länderna runt Östersjön måste samarbeta på bred front. De förslag till åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram för genomförandet av ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet visar att Sveriges reduktionsmål kan uppfyllas, men att det kommer att behövas kraftfulla åtgärder inom flera sektorer inklusive jord- och skogsbruk. Miljö- och energidepartementet samarbetar med Näringsdepartementet om hur jordbrukets miljöpåverkan ska minska och hur miljöstöden i landsbygdsprogrammet kan användas på effektivaste sätt för att minska näringsbelastningen.

Redaktionen: Implementering av nya och befintliga direktiv ställer stora krav på långsiktighet i miljöövervakningen. Vilka strategier har regeringen för detta, och hur ser finansieringsplanen ut för att vi ska leva upp till internationella överenskommelser?

Miljöministern: Sverige har en omfattande nationell miljöövervakning. Det gäller dock att se till att nya EU-direktiv införs så att vi kan dra nytta av denna övervakning i så hög grad som möjligt. Här är det också viktigt att Sverige deltar i internationella processer för att på ett tidigt stadium ha information och vara med och påverka utformningen av kommande lagstiftning. Det finns ett statligt anslag för miljöövervakning till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som för 2015 uppgår till drygt 281 miljoner kronor. Regeringen föreslår i Vårändringsbudgeten att anslaget höjs med 25 miljoner kronor. Nästa år vill vi höja anslaget med 50 miljoner kronor. Miljöövervakning görs även av länsstyrelser, kommuner och privata aktörer.

Redaktionen: För att minska övergödningen i Östersjön så behöver tillförseln av näring minskas, och även i framtiden hållas på låga nivåer. Hur ska Sverige uppnå de målnivåer som är satta i Baltic Sea Action Plan? De flesta av åtgärderna som behövs för att uppnå miljömålet "ingen övergödning" berör åtgärder inom lantbruket. Hur samarbetar miljödepartementet och näringsdepartementet för att uppnå detta miljömål?

Miljöministern: Sverige och de övriga länderna runt Östersjön måste samarbeta på bred front. De förslag till åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram för genomförandet av ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet visar att Sveriges reduktionsmål kan uppfyllas, men att det kommer att behövas kraftfulla åtgärder inom flera sektorer inklusive jord- och skogsbruk. Miljö- och energidepartementet samarbetar med Näringsdepartementet om hur jordbrukets miljöpåverkan ska minska och hur miljöstöden i landsbygdsprogrammet kan användas på effektivaste sätt för att minska näringsbelastningen.

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet