Bromerade ämnen giftiga för havsdjuren

Många kemikalier som framställs genom människans försorg kan ha ogynnsamma egenskaper för hälsa och miljö. Men även ämnen som bildas i naturen kan ha negativa effekter. Naturprodukter, som bromfenoler, är utbredda i Östersjön. Ny forskning tyder på att de är giftiga för djuren i havet genom att bland annat störa deras energiproduktion.

Ettåriga fintrådiga alger gynnas av övergödningen och producerar OH-PBDEer.

Bromerade substanser tillverkas av människan för att användas som flamskyddsmedel men liknande ämnen bildas även naturligt av alger och cyanobakterier. En grupp av sådana naturligt producerade bromerade ämnen är hydroxylerade polybromerade difenyletrar, OH-PBDEer. Nu finns experimentella vetenskapliga belägg för att OH-PBDEer har toxiska effekter. Ett problem som bör tas på allvar, inte minst med tanke på att den naturliga produktionen av bromfenoler tros öka vid övergödning.

Stoppad yngelutveckling
I ett försök där man testade OH-BBDEers giftighet visade det sig att ämnena var akut toxiska för vuxna zebrafiskar och deras yngel. Exempelvis slutade zebrafiskembryon att utvecklas när de utsattes för OH-BBDEer. Effekterna märktes även vid låga koncentrationer.

Energiproduktion rubbas
Bromfenoler har också visat sig påverka energiproduktionen i cellernas kraftverk, mitokondrierna, som finns i alla högre organismer. Nedbrytningsprodukter av exempelvis kolhydrater tas om hand i mitokondrierna och omvandlas i flera steg till energi som organismerna behöver för att fungera normalt. Denna biokemiska process i mitokondrien kallas oxidativ fosforylering och det är den som hämmas av bromfenoler som OH-PBDEer. Det leder i sin tur till underskott av tillgänglig energi och i längden avmagring.

Blåmusslor som lever av att filtrera stora mängder vatten innehåller höga koncentrationer bromfenoler under sommarmånaderna. Höger: Nylagd strömmingsrom i ullsläke (Ceramium tenuicorne), en av de fintrådiga rödalger som producerar giftiga bromfenoler.

Ämnena utbredda
I och med övergödning av havet har troligtvis produktionen av bromfenoler ökat. Detta eftersom de alger som producerar mest bromfenoler är arter som gynnas av mycket näring, exempelvis fintrådiga rödalger och brunalger. Dessa ettåriga alger producerar under högsommaren mycket bromfenoler, som sedan läcker ut i vattnet. Blåmusslor som lever av att filtrera stora mängder vatten eller små kräftdjur som lever bland de fintrådiga algerna, kan bygga upp höga koncentrationer av OH-PBDE. Dessutom har man sett att fiskar som strömming och abborre har ämnena i sig.

Bromerade ämnen
Bromfenoler: Förekommer som naturprodukter i marin miljön men vissa används också i industrin vid till exempel framställning av flamskyddsmedel. Till bromfenoler räknas flera grupper av ämnen däribland OH-PBDEer.
OH-PBDEer: Hydroxylerade polybromerade difenyletrar förekommer som naturprodukter men vissa är kända som nedbrytningsprodukter av flamskyddsmedlet PBDE i däggdjur.
PBDEer: Polybromerade difenyletrar är flamskyddsmedel som bland annat använts för att flamskydda elektronik.
Arter med hälsoproblem
De senaste åren har en hel del forskning visat att Östersjöns djurarter, såsom blåmusslor, strömming, sillgrissla och säl har blivit allt magrare. Dålig kläckbarhet hos strömmingsrom som läggs på fintrådiga alger har också rapporterats. I dag vet vi att dessa alger innehåller OH-PBDEer, alltså samma ämnen som i laboratorieförsök visat sig kunna stoppa utvecklingen av zebrafiskyngel. Sjöfåglar, såsom ejder och alfågel, kan äta upp till två kilo blåmusslor per dag, musslor som ju visat sig kunna innehålla höga koncentrationer av OH-PBDEer. Våra nya resultat och annan forskning som framkommit så här långt är oroande, nu behövs mer kunskap för att göra en ordentlig bedömning av bromfenolers påverkan på Östersjöns djurliv.

Text & Kontakt
Lillemor Asplund, Anna-Karin Dahlberg,
Dennis Lindqvist, Institutionen för material och miljökemi, Stockholms universitet
lillemor.asplund@mmk.su.se.

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet