Under de senaste åren har vår medvetenhet om mikroorganismernas fundamentala roll i naturen fullkomligt exploderat. Detta beror i hög grad på de nya kraftfulla metoder som utvecklats för att kartlägga arvsmassan i allt från människor och djur till virus och bakterier. Då dessutom kostnaden för kartläggningen har minskat drastiskt har användandet av dessa metoder ökat. Vi har fått unika inblickar i de komplexa processer som pågår i havet, även bland de bakterier som inte går att isolera och odla i laboratoriemiljö. Hittills har över 50 miljoner gener i Östersjöns mikroorganismer kartlagts.

Den genetiska diversiteten av cyanobakterier är betydligt högre i Östersjön än i den marina miljön i Västerhavet.

Global ocean sampling
Global Ocean Sampling-projektet har som mål att samla in och sekvensera världshavens mikroorganismer. Projektet leds av J. Craig Venter, och har hittills både mångdubblat den genetiska information som finns att tillgå i offentliga databaser och gett förbluffande insikter i artrikedom hos bakterier i haven. Sedan 2009 har projektet fokuserat på antropogent påverkade Europeiska innanhav och sjöar, såsom Östersjön, och Birgitta Bergman leder tillsammans med Craig Venter samarbetsprojektet Microbial Metagenomics in the Baltic Sea, MiMeBS, vid Stockholms universitet.
Anpassade cyanobakterier
En del av arbetet har varit att fokusera på att kartlägga Östersjöns cyanobakterier. Analyserna visar att små encelliga cyanobakterier, som även dominerar i världshaven, är långt mer vanliga i hela Östersjön än de större mer välkända giftiga arter som blommar under sensommaren. Den genetiska diversiteten av cyanobakterier är betydligt högre i Östersjön än i den marina miljön i Västerhavet. De encelliga arter som dominerar i hela Östersjön har en unik sammansättning av ljusabsorberande pigmentgener som skiljer sig från liknande organismer i världshaven. De är alltså speciellt anpassade till de speciella ljusförhållanden som råder i Östersjöns brackvatten.

Väl rustade för förändring
Att kartlägga Östersjöns mikroorganismer är mödosamt och tidskrävande, men kan ge mycket viktig information om hur ekosystemet har förmåga att anpassa sig efter en värld i förändring. Med sin mångfald och breda repertoar av metaboliska funktioner och anpassningar verkar åtminstone Östersjöns mikroorganismer vara mycket anpassningsbara och väl rustade för förändringar i klimat och miljö.

Text och kontakt:
Karolina Ininbergs och John Larsson, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet/ Science for Life Laboratory
karolina.ininbergs@su.se

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet