Framtidsutsikt - tolv perspektiv på framtiden

Vad är nästa steg? Idag vet vi hur betydelsefull en fiskpopulation och dess samspel med andra arter kan vara för ett hållbart ekosystem. Det är också fisken som värdesätts högst av alla havets resurser. Men många av de viktiga arterna är överexploaterade.

Så hur ska vi lyckas skydda fisken i våra hav? Behövs nya politiska initiativ som kan styra åtgärdsarbetet? Behövs en annan typ av forskning? Ska konsumenterna ta ett större ansvar? Vi har frågat ett antal insatta personer vad de tycker är viktigast att satsa på.


Magnus Appelberg, Prefekt för Institutionen för akvatiska resurser vid SLU

Övergången från en traditionell enartsförvaltning till en ekosystembaserad fiskeriförvaltning kräver att vi fortsatt utvecklar vår kunskap om de akvatiska ekosystemen och fiskens roll i födoväven. Framtidens förvaltning måste därför vara adaptiv för att kontinuerligt kunna inkludera nytt vetande, samtidigt som den måste kunna hantera alternativa samhällsintressen.

Ingemar Berglund, Chef för avdelningen för fiskförvaltning vid Havs- och vattenmyndigheten

För oss på Havs- och vattenmyndig­heten kommer arbetet de kommande åren till stor del att handla om att genomföra EU:s nya fiskeripolitik. Målsättningarna är bl.a. att fiskekvoter ska fastställas så att man säkerställer en maximalt hållbar avkastning (MSY), ett succesivt införande av ett utkastförbud samt strävan om en minskad negativ inverkan på de marina ekosystemen. Vi tror att arbetet med detta ska förbättra situationen både för fiskbestånd och den akvatiska miljön i sin helhet.

Dan Blomkvist, Länsfiskekonsulent på Vatten- och fiskeenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län

Om vi vill uppnå en effektiv och modern fiskeförvaltning så måste dess status generellt höjas i samhället. Det gäller exempelvis vilka resurser som avsätts till fiskevård och tillsyn och hur fiskebrott hanteras i rättssystemet. Eftersom det är gemensamma resurser som förvaltas så bör lagstiftningen ge myndigheterna möjligheter att reglera fisket inte bara utifrån vad som är biologiskt hållbart utan också utifrån vad som är bäst ur samhällsekonomisk synpunkt.

Anne Christine Brusendorff, Generalsekreterare, Internationella Havsforskningsrådet, ICES

Det Internationale Havundersögelsesråds, ICES, nye strategiske plan retter fokus på en bedre forståelse af samspillet mellem havets ekosystemer. Videnskabelige data og informationer danner grundlag for ICES rådgivning, der understötter en integreret, ekosystembaseret marin forvaltning, og som skal ses som et supplement til den nuvarende fiskeri- og miljörådgivning. ICES arbejde kan bidrage til implementering af EU:s Havstrategidirektiv (MSFD). ICES har netop etableret en videnskabelig fond som skal stötte initiativer, blandt andet til fremme af viden om havets ekosystemer.

Karin Fagerståhl, VD för Svensk Fisk

Att lägga ansvaret på konsumenten resulterar i att många väljer bort fisk. I rädsla att göra fel. Fisken är ett av våra viktigaste livsmedel. Hjälp konsumenten genom att skapa samsyn mellan politiker, fiskare och forskare. Gemensamt ansvar och mål gagnar havets resurser och ger entydig och trygg information till allmänheten.

Sture Hansson, professor i systemekologi vid Stockholms universitet

Fiske ger hälsosam mat och rekreation, men innebär massivt dödande av vilda djur! Även hållbart fiske kan halvera bestånd. Miljön påverkas. Acceptabelt? En etisk, inte vetenskaplig, fråga. För hållbarhet ska fångstkvoter bestämmas på naturvetenskaplig grund. Politiskt kohandlande om kvoternas storlek har varit förödande. Även med bra förvaltning ökar konkurrensen om fisken. Ett friskare hav (mindre gifter) har gjort att mängden säl ökat. Dessutom har skarven, en ny fiskätare, äntrat scenen. Om sälar och skarvar konkurrerar med oss om fisken, ska dessa bestånd minskas med jakt? Ännu en etisk fråga.

Henrik Loveby, ordförande för Sveriges Fiskares Riksförbund

Fiskerinäringen är beroende av en långsiktigt hållbar förvaltning på internationell nivå. Politiken inom EU är på rätt väg nu. Det krävs stor politisk kraft för att genomföra det som är beslutat, nytt regelverk för fisket, med marknadslösningar, utan subventioner, men med ett nära samarbete mellan marin forskning och fisket, en god kontroll och ett tydligt ansvar för näringen. Ekosystemets alla delar, även säl och skarv, måste ingå och även jordbrukets påverkan på hav och sjöar.

Inger Näslund, talesperson och expert på fiskefrågor på WWF

Ansvariga politiker och myndigheter måste våga tänka långsiktigt och ta obekväma beslut för att skydda fisken i våra hav. Förvaltning med god kontroll ska anpassas till vad bestånden och ekosystemen tål baserat på vetenskapliga analyser. Områden med höga naturvärden bör skyddas och stängas för fiske så fisk och andra arter får frizoner där de och livsmiljön kan återhämta sig. Som företag eller enskild bör man välja att köpa MSC-certifierad fisk, det bästa alternativ som fisket och marknaden erbjuder idag.

Folke Rydén, reporter, regissör och producent

Det mest självklara vore att genast stoppa all utkast av fisk i Östersjön. Ingen, varken fiskare eller konsumenter, har något att vinna på att fin matfisk dumpas på grund av ett absurt regelverk. Förhoppningsvis tas nu steg i rätt riktning inom EU. På lång sikt kan kemikalier och läkemedelsrester hota fiskebeståndet. Vi fann såväl svampmedel som ett antipsykotiskt läkemedel när vi under vårt filmarbete lät ta prover på Östersjölax. Här krävs ökad forskning och kunskap.

Henrik Svedäng, docent vid Havsfiskelaboratoriet, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU

Sedan en tid tillbaka har det varit ganska tyst om torsken i Östersjön. Torskbeståndet sägs ha återhämta sig genom lyckad reproduktion och minskat fiske. Men är det verkligen fråga om återhämtning om beståndet mest består av många små torskar? Leder vårt selektiva fiske (med stora maskor) till för få stora fiskar och för många små med ökad födokonkurrens som följd?

Lisa Emelia Svensson, havs- och vattenambassadör på Miljödepartementet

Vi måste se fisket som en del av en större helhet och medvetandegöra sambandet mellan hur ekonomisk aktivitet på land påverkar livet i havet. Vi behöver lyfta fram goda exempel på tekniska och sociala lösningar, och hur stater, kommuner och företag tillsammans kan hitta effektiva lösningar för att säkerställa ett levande hav. Ett hållbart nyttjande av havet kan ge nya arbetstillfällen, upplevelser och matproduktion, där en grundförutsättning är att havets tjänster, såsom fisket, inte ska utarmas utan vårdas.

Niki Sporrong, chef för Fiskesekretariatet (FISH)

Den pågående reformen av EU:s fiskeripolitik kommer att leda till förbättringar, samt en ökad anpassning till regionala förhållanden. Men nya politiska ramverk fungerar inte alltid som vi har tänkt oss. De närmsta åren blir därför avgörande för om EU ska lyckas säkra en återhämtning av fiskbestånden - en förutsättning för en mer lönsam fiskesektor - och samtidigt uppfylla målen för en god havsmiljö som satts upp i havsmiljödirektivet. Alla aktörer kommer att behöva samarbeta för att hitta praktiska lösningar i linje med ett ekosystemtänkande.

Om tidskriften

Havsutsikt är tidskriften för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskarna själva, och anpassade för en bred publik av redaktionen. Läs mer


Sök i arkivet