Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hårnating (Ruppia maritima)

Det finns två arter av nating i Östersjön, skruvnating och hårnating. De båda arterna är väldigt lika varandra. De skiljs lättast åt genom att studera bladspetsarna under lupp. Skruvnating har sågtandad, symetrisk, trubbig bladände och hårnating har osymmetrisk, sågtandad, spetsig bladände. Vid blomningstid kan man även skilja de båda arterna genom att skruvnating har betydligt längre blomstjälkar. Både skruv- och hårnating har slingrande jordstammar med små upprätta skott. Bladen är smala och ljus- till mörkgröna. Båda natingarna har långa bladslidor men saknar snärp. Blommorna sitter parvis i de övre bladens slidor. De är i början av blomningen dolda i bladslidorna men senare framträder de på långa skaft. Hos skruvnating är skaften decimeterlånga och skruvlikt spiralvridna, medan de hos hårnating är kortare är fem centimeter. Natingarna blommar under sensommaren och har hon- och hanorgan i samma blomma. Skruvnatingens reproduktion är mycket fascinerande. Pollen lämnar hanorganen utanpå små luftbubblor som växten producerar, ofta i början på blomningen innan blomstjälken börjat växa ut. Bubblorna åker därefter sakta upp för växtens huvudstam och kommer i kontakt med andra plantors honorgan när vågrörelser gör att de stryker mot luftbubblorna. Om pollen når ytan bildar de större flytande filament som fastnar på honorganen när blomstjälken vuxit sig så långa att den når ytan. På det här sättet lyckas skruvnating att minska andelen självpollinering och istället pollinera andra individer. Hårnating producerar också luftbubblor, men utan de långa stjälkarna blir graden av självpollinering högre. Vissa botaniker hävdar att skruvnating och hårnating är en och samma art som varierar i utseende efter miljöbetingelser. Det pågår därför genetiska studier för att utreda detta. Båda arter av nating har visat sig vara känsliga mot intensiv småbåtstrafik i till exempel marinor. De båda natingarna kan förväxlas med borstnate och trådnate, men de senare har snärp och saknar sågtänder på bladspetsarna.

ARTFAKTA

Namn: Hårnating

Latinskt namn: Ruppia maritima

Storlek: 5-30 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter