Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Flickslända (Zygoptera)

Flicksländornas larver lever i vatten från en månad till flera år. Larverna liknar de vuxna sländorna och har långa, smala kroppar. De har dock endast små anlag till vingar. Längst bak på kroppen sitter dessutom stora bladformade gälar som gör att sländlarverna kan andas i vattnet. Gälarna kan även användas när sländlarverna simmar. Flicksländorna är rovdjur. På undersidan av huvudet har de en stor fångsmask som de använder för att fånga sitt byte. Fångstmasken slungas ut på bråkdelen av en sekund och bytet förs därefter till munnen. Flicksländorna äter andra små vattenlevande djur som exempelvis mygglarver och djurplankton. De anpassar sitt beteende efter mängden bytesdjur. När det är få bytesdjur letar de aktivt efter byte, men när det finns många bytesdjur sitter de still och väntar på bytet. I Östersjön finns flera arter av flicksländor tillhörande minst två familjer. Man har bland annat funnit arterna mån-, lyr-, rödögon-, kust- och griptångsflickslända. Vi vet relativt lite om flicksländor i Östersjön.

ARTFAKTA

Namn: Flickslända

Latinskt namn: Zygoptera

Storlek: Upp till 6 cm

Grupp: Insekter

Undergrupp: