Öppet hav

Större delen av planeten jorden består av djupa havsmassor. Havet har sammanfört befolkningar, och underlättat resande, handel och kommunikation. Många djurpopulationer och växtarter har kunna sprida sig över jordklotet tack vare havet!


Strömmar och cirkulation

Ytströmmar påverkas av corioliseffekten som gör att vattenmassan flyttas medurs på norra halvklotet och moturs på södra, och Ekmans spiraleffekt som leder till att vatten flyttas vinkelrätt mot vindriktningen. Skiktningar i vattnet på grund av densitets- och temperaturskillnader påverkar djuphavsströmmar. Det termohalina transportbandet (ocean conveyor belt) skapar ett världsomfattande transportsystem som styrs av salthalt och temperatur. Vid höga breddgrader kyls vattnet ner och sjunker och på samma sätt stiger varmt vatten ju närmare ekvatorn det kommer. Cirkulationen är nödvändig för ett liv i djuphavet. De effekter havens rörelser har på klimatet är också stora. Golfströmmen värmer t ex områden i norra Europa medan den kyler ner vid Hawaii.

  • Ocean Motion (NASA) Det termohalina transportbandet förklaras här i bild och text.
  • SMHI Läs mer om Corioliseffekten och Ekmansspiraler på SMHI:s kunskapsbank.
  • SMHI Ytvattenströmmar i Östersjön och Västerhavet.

Vattens egenskaper

I och med vattenmolekylernas starka bindningskraft, är vatten flytande under normala förhållanden och utgör ett utmärkt lösningsmedel. Oorganiska föreningar binder till den laddade vattenmolekylen vilket gör att havet innehåller en mängd olika ämnen. Salinitet är just ett mått på halten lösta salter i vattnet.

Tack vare havsvattnets avdunstnings- och absorberingsförmåga har vi ett stabilt klimat på land. Temperaturförändringar går långsamt i havet och för att luften ska bli varm måste havets temperatur också öka - annars kyls luften av det kalla vattnet.


Stärkt kontroll av räkfiske

Nyhet 20/2, 2015

Världsnaturfonden har i sin Fiskguide 2015 gett räkan som fiskas utmed västkusten rött ljus, med hänvisning till då...


Ska Östersjön få konstgjord andning?

Nyhet 18/2, 2015

Kan vi på konstgjord väg få Östersjön att återhämta sig från övergödning och syrebrist? Omkring 140 forskare och bes...


Grönt ljus för jätteräkor - rött för nordhavsräkor

Nyhet 17/2, 2015

När WWF:s fiskeguide för 2015 nu publiceras har miljöcertifierade tropiska jätteräkor fått grönt ljus, vilket innebä...


Chalmers, Analytisk kemi

Miljöanalytisk kemi, med inriktning mot marina frågeställningar


Stockholms universitet, Modellering av storskalig cirkulation, 7.5 hp

Kursen behandlar strömningsfenomen av central betydelse i meteorolo...


Kemikalieinspektionen om båtbottenfärger och antifoulingprodukter

Här kan du läsa mer om båtbottenfärger och om de verksamma ämnena i...



En lång väg kvar

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2


Fiskens roll i ekosystemet: Vem äter vem?

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Vi ha...


Kustfiskens uppväxtområden - viktiga men dåligt skyddade

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovf...


Övervakning av häckande fåglar på havsstrandängar i Halland 2012

Rapport från Länsstyrelsen 2015

Övervakning av häckande fåglar på havsstrandängar har tidigare geno...


Fisk, gift och hälsa - fiskkonsumtionens nytta och risker

Rapport 2014

De senaste åren har en het debatt pågått om dioxin kopplat till fet...


Faciliteter för avloppstömning i Östersjöns hamnar

Rapport 2014

Rapporten innehåller information om vilka faciliteter som finns i Ö...


Bottenlevande djurs påverkan på biogeokemin hos sedimentet - betydelsen av syrehalt i bottenvattnet.

Avhandling 2005

Karin Karlson, Göteborgs universitet


Syre i havsvatten: kemisk bestämning och applicering till oceanografi vid polerna

Avhandling 1993

Roger Lindegren, Göteborgs universitet


Flourescensegenskaper hos marint, organiskt material - en kemometrisk infallsvinkel

Avhandling 2002

Tomas Persson, Göteborgs universitet



Sök på havet.nu