Öppet hav

Större delen av planeten jorden består av djupa havsmassor. Havet har sammanfört befolkningar, och underlättat resande, handel och kommunikation. Många djurpopulationer och växtarter har kunna sprida sig över jordklotet tack vare havet!


Strömmar och cirkulation

Ytströmmar påverkas av corioliseffekten som gör att vattenmassan flyttas medurs på norra halvklotet och moturs på södra, och Ekmans spiraleffekt som leder till att vatten flyttas vinkelrätt mot vindriktningen. Skiktningar i vattnet på grund av densitets- och temperaturskillnader påverkar djuphavsströmmar. Det termohalina transportbandet (ocean conveyor belt) skapar ett världsomfattande transportsystem som styrs av salthalt och temperatur. Vid höga breddgrader kyls vattnet ner och sjunker och på samma sätt stiger varmt vatten ju närmare ekvatorn det kommer. Cirkulationen är nödvändig för ett liv i djuphavet. De effekter havens rörelser har på klimatet är också stora. Golfströmmen värmer t ex områden i norra Europa medan den kyler ner vid Hawaii.

  • Ocean Motion (NASA) Det termohalina transportbandet förklaras här i bild och text.
  • SMHI Läs mer om Corioliseffekten och Ekmansspiraler på SMHI:s kunskapsbank.
  • SMHI Ytvattenströmmar i Östersjön och Västerhavet.

Vattens egenskaper

I och med vattenmolekylernas starka bindningskraft, är vatten flytande under normala förhållanden och utgör ett utmärkt lösningsmedel. Oorganiska föreningar binder till den laddade vattenmolekylen vilket gör att havet innehåller en mängd olika ämnen. Salinitet är just ett mått på halten lösta salter i vattnet.

Tack vare havsvattnets avdunstnings- och absorberingsförmåga har vi ett stabilt klimat på land. Temperaturförändringar går långsamt i havet och för att luften ska bli varm måste havets temperatur också öka - annars kyls luften av det kalla vattnet.


Metan blir allt vanligare

Nyhet 20/3, 2014

Stigande globala temperaturer kommer att leda till ökande naturliga utsläpp av växthusgasen metan från vattenmiljöer ...


Lite syre och mycket fosfor

Nyhet 19/3, 2014

I ett samarbete mellan Finlands miljöcentral (SYKE) och SMHI har hela Östersjön undersökts i vinter.


Superkänslig narvalstand

Nyhet 18/3, 2014

Narvalen, som lever i Norra Ishavet, har en framåtriktad, spiralvriden tand som kan bli upp till tre meter lång.


Chalmers, Analytisk kemi

Miljöanalytisk kemi, med inriktning mot marina frågeställningar


Stockholms universitet, Modellering av storskalig cirkulation, 7.5 hp

Kursen behandlar strömningsfenomen av central betydelse i meteorolo...


Kemikalieinspektionen om båtbottenfärger och antifoulingprodukter

Här kan du läsa mer om båtbottenfärger och om de verksamma ämnena i...



En lång väg kvar

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2


Fiskens roll i ekosystemet: Vem äter vem?

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Vi ha...


Kustfiskens uppväxtområden - viktiga men dåligt skyddade

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovf...


Fiske och Natura 2000

Rapport 2014

Fiske som bedrivs inom ett Natura 2000-område kan under vissa omstä...


Häckande kustfågel på Hallands Väderö 1937-2013

Rapport från Länsstyrelsen 2014

Denna rapport redogör för de förändringar som skett bland häckande ...


Inventering av fiskyngel vid Blekingekusten och nordöstra Skånes kust

Rapport från Länsstyrelsen 2014

Grunda havsvikar med riklig vegetation utgör en viktig rekryterings...


Bottenlevande djurs påverkan på biogeokemin hos sedimentet - betydelsen av syrehalt i bottenvattnet.

Avhandling 2005

Karin Karlson, Göteborgs universitet


Syre i havsvatten: kemisk bestämning och applicering till oceanografi vid polerna

Avhandling 1993

Roger Lindegren, Göteborgs universitet


Flourescensegenskaper hos marint, organiskt material - en kemometrisk infallsvinkel

Avhandling 2002

Tomas Persson, Göteborgs universitet



Sök på havet.nu