Lable

Öppet hav

Större delen av planeten jorden består av djupa havsmassor. Havet har sammanfört befolkningar, och underlättat resande, handel och kommunikation. Många djurpopulationer och växtarter har kunna sprida sig över jordklotet tack vare havet!


Strömmar och cirkulation

Ytströmmar påverkas av corioliseffekten som gör att vattenmassan flyttas medurs på norra halvklotet och moturs på södra, och Ekmans spiraleffekt som leder till att vatten flyttas vinkelrätt mot vindriktningen. Skiktningar i vattnet på grund av densitets- och temperaturskillnader påverkar djuphavsströmmar. Det termohalina transportbandet (ocean conveyor belt) skapar ett världsomfattande transportsystem som styrs av salthalt och temperatur. Vid höga breddgrader kyls vattnet ner och sjunker och på samma sätt stiger varmt vatten ju närmare ekvatorn det kommer. Cirkulationen är nödvändig för ett liv i djuphavet. De effekter havens rörelser har på klimatet är också stora. Golfströmmen värmer t ex områden i norra Europa medan den kyler ner vid Hawaii.

  • Ocean Motion (NASA) Det termohalina transportbandet förklaras här i bild och text.
  • SMHI Läs mer om Corioliseffekten och Ekmansspiraler på SMHI:s kunskapsbank.
  • SMHI Ytvattenströmmar i Östersjön och Västerhavet.

Vattens egenskaper

I och med vattenmolekylernas starka bindningskraft, är vatten flytande under normala förhållanden och utgör ett utmärkt lösningsmedel. Oorganiska föreningar binder till den laddade vattenmolekylen vilket gör att havet innehåller en mängd olika ämnen. Salinitet är just ett mått på halten lösta salter i vattnet.

Tack vare havsvattnets avdunstnings- och absorberingsförmåga har vi ett stabilt klimat på land. Temperaturförändringar går långsamt i havet och för att luften ska bli varm måste havets temperatur också öka - annars kyls luften av det kalla vattnet.


Högt tillskott av syre till Östersjön

Nyhet 2/6, 2015

SMHI:s mätningar visar att det stora inflödet av vatten från Öresund och Bälten under vintern, nu har lett till högre...


Syrepumpar på tapeten

Nyhet 20/5, 2015

Frågan om huruvida det är en bra idé att pumpa ner syre till Östersjöns döda bottnar är ständigt aktuell.


Nordhavsräkan rödlistas

Nyhet 24/4, 2015

Nordhavsräkan var uppe till diskussion redan förra året, då Världsnaturfonden valde att ge den rött ljus.


Chalmers, Analytisk kemi

Miljöanalytisk kemi, med inriktning mot marina frågeställningar


Kemikalieinspektionen om båtbottenfärger och antifoulingprodukter

Här kan du läsa mer om båtbottenfärger och om de verksamma ämnena i...



En lång väg kvar

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2


Fiskens roll i ekosystemet: Vem äter vem?

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Vi ha...


Kustfiskens uppväxtområden - viktiga men dåligt skyddade

Artikel ur HavsUtsikt 2013:2

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovf...


Tillståndet i Europas hav

Rapport 2015

Huvudsyftet med rapporten är att bedöma om Europas hav kan betrakt...


Hydromorfologisk modellering av risk för båtinducerad stranderosion i Stockholms skärgård

Rapport från Länsstyrelsen 2015

I en ny rapport från Länsstyrelsen uppskattas hur stora delar av lä...


Västerhavets hajar och rockor

Rapport 2015

Västerhavets hajar och rockor är i första hand tänkt som en hjälp v...


Bottenlevande djurs påverkan på biogeokemin hos sedimentet - betydelsen av syrehalt i bottenvattnet.

Avhandling 2005

Karin Karlson, Göteborgs universitet


Syre i havsvatten: kemisk bestämning och applicering till oceanografi vid polerna

Avhandling 1993

Roger Lindegren, Göteborgs universitet


Flourescensegenskaper hos marint, organiskt material - en kemometrisk infallsvinkel

Avhandling 2002

Tomas Persson, Göteborgs universitet



Sök på havet.nu