Svalor - länk mellan himmel och hav

Svalor äter inte fisk. Ändå har tillgången på fisk i havet betydelse för en stor koloni av hussvalor på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna, och inte minst deras spillning, utgör en viktig länk som förenar det marina ekosystemet med ekosystemet på land.

På Stora Karlsö finns Östersjöns största koloni med 20 000 häckande par av sillgrisslor, och totalt upp mot 100 000 olika havsfåglar. Dessa söker föda upp till 40 kilometer från ön, och vid hemkomsten bidrar havsfåglarnas spillning till en stor koncentration av näring på en liten yta, både av kväve och fosfor.

På ön finns också en stor koloni av hussvalor som häckar precis ovanför sillgrisslornas klippor. Forskare som studerat hussvalornas spillning har sett att deras föda har marint ursprung. Anledning har nu visat sig vara att larverna till de fjädermyggor som svalorna äter, lever direkt av havsfåglarnas spillning, samt av alger som också göds av havsfåglarna.
Finns det gott om fisk i havet till havsfåglarna påverkar det alltså förutsättningarna för hussvalorna.

Beräkningar som forskarna gjort visar att den mängd fosfor som sillgrisslornas spillning bidrar med till bottnen runt ön motsvarar samma mängd som det dagliga utsläppet från Stockholms största avloppsreningsverk Henriksdal.

- I detta specifika fall, med en koloni av sillgrisslor som lever på en stor klippa ute till havs, kan näringstransporten vara positiv för ekosystemet. Den upprätthåller ju populationerna av insekter och svalor! Men vid en lika stor koloni inne i skyddad skärgårdsmiljö skulle vi nog se negativa övergödningseffekter, säger Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Östersjöcentrum och medförfattare till studien, i en nyhet från Östersjöcentrum.