Bild
;
Tema:

Fritidsbåtar orsakar negativa effekter på kustmiljön

Fritidsbåtar ger upphov till flera typer av negativa effekter på kustmiljön. Det visar en ny rapport från Havsmiljöinstitutet. Störst är påverkan i grunda, vågskyddade områden där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på går det att göra båtlivet mer hållbart.

Havsmiljöinstitutets rapport Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige är en kunskapssammanställning över de effekter båtlivet har på kustmiljön. Totalt 15 medförfattare från sju olika institutioner och myndigheter i Sverige ligger bakom rapporten, som visar att en ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden orsakar förluster av viktiga bottenmiljöer.

Utsläpp jämförs med inrikesflyg
Muddring leder till ökad uppgrumling och spridning av bottensediment, näringsämnen och miljögifter. Båttrafiken leder till uppgrumling och skador på bottenmiljön, ger betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar samt genererar undervattensbuller som stör fiskar och däggdjur. Mängden motorbåtar med allt större motorer som saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder föroreningar, där till exempel utsläppen av växthusgaser är i samma storleksordning som utsläppen från det svenska inrikesflyget.

– Det har länge varit känt att vissa aktiviteter, som till exempel giftiga båtbottenfärger och muddring, kan ha negativa miljöeffekter men det har saknats en vetenskaplig sammanställning på alla olika typer av miljöpåverkan som fritidsbåtlivet ger, säger Per Moksnes, forskare vid Havsmiljöinstitutet och en av författarna till rapporten, till havet.nu.

Många båtar ger stor påverkan
Per Moksnes menar att trots att varje enskild båt och brygga har en liten miljöpåverkan gör det stora antalet att den totala effekten av båtlivet blir betydande. Sverige är ett av de mest fritidsbåtstäta länderna i världen i förhållande med vår befolkningsstorlek, med uppskattningsvis 760 000 fritidsbåtar. Flyginventeringar visar att det idag finns nästan 110 000 bryggor längs Sveriges kuster och fler blir det, antalet bryggor och marinor ökar stadigt med cirka 1 700 nya bryggor varje år.

Grunda vågskyddade områden är extra känsliga för störningar från båtlivet. De tillhör kustens mest produktiva och värdefulla naturtyper, med bland annat ålgräs och andra kärlväxter, som är viktiga uppväxtmiljöer för fiskar och kräftdjur. En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i just dessa områden. En analys som omfattar hela den svenska kusten uppskattar att runt 20 procent av vegetationen i dessa miljöer är negativt påverkad av fritidsbåtar idag.

– Den nya bild som framkommer i rapporten är att påverkan från båtar och bryggor är omfattande och allvarlig och hotar kustens kanske viktigaste naturtyper, säger Per Moksnes.

Men rapporten visar också att det går att minska miljöbelastningen från fritidsbåtar.

– Genom att bland annat styra bort exploatering och båttrafik från känsliga kustmiljöer, öka förvaring av båtar på land samt öka användningen av miljövänlig teknik skulle fritidsbåtlivet kunna göras mer hållbart, säger Per Moksnes.