I en ny studie, som gjorts av forskare vid University of Washington, konstaterar man att dussintals fiskarter över hela världen nästan helt saknar äldre individer i sina populationer. Anledningen är främst ett för hårt fisketryck - ju äldre en fisk blir desto större är sannolikheten att den fångas.

Vad som klassas som äldre kan förstås skilja sig stort från art till art, när vissa stenfiskar lever i upp till 200 år medan sill sällan blir äldre än 10 år. I studien tittade forskarna på 63 olika fiskpopulationer i fem olika havsområden över hela världen. I 79 till 97 procent av populationerna såg man en tydlig nedgång i antalet äldre individer. Och i 32 till 41 procent av populationerna hade andelen äldre individer gått ned med mer än 90 procent.

Äldre fiskar i en population kan fylla flera viktiga funktioner. Till exempel kan det ibland gå flera år med dåliga förutsättningar i havet för reproduktion för en fiskart. Då fungerar de äldre individerna som en slags "försäkring" som bara fortsätter producera nya ägg tills förutsättningarna blir goda igen.

Äldre fiskar har också många gånger ett annat beteende än unga. Till exempel byter vissa arter både föda och habitat i takt med att de växer, och vissa arter blir mer dominanta predatorer i takt med att de blir äldre och större. Det innebär att om de äldre fiskarna försvinner så kan hela ekosystem rubbas.

För att ge skydda populationerna föreslår författarna till rapporten antingen en reglering av fisket som hindrar fångst av både unga och äldre individer, alternativt helt fredade zoner utan fiske eller någon form av system där man roterar fiskezoner över tid så individer hinner växa och åldras.

Enligt Gustaf Almqvist, marinekolog och omvärldsanalytiker på Stockholms universitet, så ser man precis samma mönster hos Östersjötorsken. Många år av hårt fisketryck har gjort att torskpopulationen i Östersjön bara består av små unga individer. Särskilt i samband med utbredningen av dåligt syresatta bottnar vilket gjort problemet än värre.

I Östersjön har man haft en storleksbegränsning som ska skydda unga torskar. Tanken har varit att de åtminstone ska hinna leka en gång innan de fångas, men konsekvensen har blivit att torsken beteende har ändrats.
– Förr lekte torsken i mars, men nu är leken utdragen från vårvinter till tidig höst och torsken börja att leka vid yngre ålder. Och det gör den på bekostnad av tillväxten. När torsken börjar leka vid yngre ålder innebär det att den avsätter energi till att utveckla gonader, istället för att lägga kraften på att växa, säger han.

Torsken är även en kannibal, där stora torskar gärna äter de mindre. Det ger en selektion som gynnar storlek. Men när det bara finns små torskar kvar så blir det heller inte viktigt att växa sig stor för att överleva. Därför, menar Gustaf Almqvist, är det viktigt att reglera fisket så att även de stora torskarna skyddas.
– Vi har under det senaste året jobbat hårt för att förbjuda bottentrålning, i alla fall tills dess att torsken har återhämtat sig. Det tog många år att komma fram till en reglering av minimimått på fisket. Men på grund av det hårda fisketrycket skulle vi behöva en reglering som hindrar fångst även av stor torsk. Till exempel är nätfiske ett mycket lämpligare alternativ än trålning, då man med maskstorlek lättare kan styra fisket mot en viss storlek på fisk, och på så sätt undvika bifångst av både större och mindre individer.