I somras presenterades de dystra resultaten från en omfattande inventering av djurlivet på bottnarna längs västkusten. Svenska artprojektets storslagna undersökning återbesökte platser där en av pionjärerna inom havsforskning, Leonard Axel Jägerskiöld, undersökt djurlivet på 1920-talet. Nu när resultaten analyserats och publicerats visar det sig att de flesta av de mer ovanliga arterna inte längre finns kvar.

- Vi har gått från ett tillstånd där man hade platser med unik artsammansättning men nu har vi ett fåtal arter som är samma överallt, säger marinbiologen Kennet Lundin.

Allt är dock inte nattsvart. Kunskapen man fått under inventeringarna har använts av myndigheterna för att hitta platser med hög biologisk mångfald, och flera marina reservat har bildads. Det kommer att ge de här djuren en chans att återhämta sig.

Dessutom, påpekar professor Kerstin Johannesson och miljödebattören Stefan Edman i en debattartikel, mår Västerhavet trots allt bättre än många tror.

- Trots minskad artrikedom har olika slags utsläpp och dumpning av avfall kraftigt minskat vilket lett till renare vatten, färre trådalger och minskad övergödning skriver de.

Våra åtgärder har gett resultat. Det är viktigt för oss alla att komma ihåg.