Sillgrisslan lever hela sitt liv i Östersjön, och genom att studera den kan forskarna göra sig en bild av ekosystemet, hur det är med fisktillgång och övergödning. Sillgrisslorna häckar på avsatser högt upp på de branta klipporna på Stora Karlsö. Häckningens mest spektakulära inslag är när ungarna kastar sig ut från boet och landar 40–50 meter nedanför. Grisslingen, som det kallas, sker i slutet av juni och början av juli.

– Grisslingen sammanfaller i tid med Almedalen och är ett bra sätt att få politiker och andra att förstå komplexiteten i hur Östersjön fungerar, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén till DN.

Besökarna får delta i forskningsprojektet genom att fånga de omtumlade ungarna efter hoppet. Forskarna genomför snabbt en rutin med vägning, mätning och ringmärkning, innan de får springa ner till vattnet där papporna vänta, ljudligt ropande.

– Det är en väldigt stark upplevelse. Jag har varit med och inventerat fåglar tidigare men jag har inte varit med om den här dramatiken, säger Karolina Skog, miljöminister (MP) till DN.

Ringmärkningen av sillgrisslor på Stora Karlsö har pågått sedan 1912, vilket är en av världens längsta märkserier. Hittills har 80 000 ungar märkts. Projektet Baltic Seabirds är ett samarbetsprojekt mellan forskare och studenter från bland annat Stockholms och Lunds universitet.