Den 90 cm långa fisken hittades av en skeppare och matros på färjan Carl Wilhelmsson. Först fördes den till Havets hus, och sedan ordnades vidare transport till Göteborgs naturhistoriska museum. Forskarna diskuterade till en början om det kunde röra sig om en Europeisk stör, Acipenser sturio, eller Atlantisk stör, Acipenser oxyrinchus. Men nu har dna-tester visat att det var ett exemplar av den utrotningshotade europeiska stören.

- Europeisk stör är en extremt sällsynt gäst i våra vatten med endast ett säkerställt tidigare fynd, vid Kummelbank 1990. Atlantisk stör hade en population vid västkusten fram till för omkring hundra år sedan. Den vandrade då upp i Göta älv för att leka, troligen vid Lilla Edet, men arten är numera försvunnen därifrån och klassas som regionalt utdöd i rödlistan. Men det finns både unga och vuxna atlantstörar bevarade på Naturhistoriska museet som bevis på att de fanns här. Båda störarterna kan växa till över fyra meter, de kan bli nästan lika långa som krokodiler, men de är helt harmlösa för människor, säger Helen Sköld på Havets hus i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Forskarna vet inte riktigt var stören kommer ifrån eller hur den kommit till Lysekils hamn. Förmodligen härstammar den från ett tyskt utsättningsprojekt 2008 i floden Elbe, vilken utmynnar i Nordsjön. Eftersom stören var i gott skick misstänker man att den tagits från ett angränsande havsområde.
- Men det kan ju även vara i yttre Skagerrak, om den tagit av en fiskebåt och dumpats i hamnen. Det är ett mysterium, men nu vet vi i alla fall vilken art det är, säger Kennet Lundin på Göteborgs naturhistoriska museum.

Det finns idag inga historiska belägg för att den europeiska stören någonsin lekt i svenska älvar.