Bild
;
Tema:

Bryggor och marinor hotar ålgräset

De viktiga ålgräsängarna fungerar både som barnkammare åt en rad havsinvånare, motverkar erosion och filtrerar bort näringsämnen från land. Dock trivs de inget vidare i sällskap av båtar och bryggor.
– Varför marinor har så tydlig effekt beror troligen på att där finns allt – båtar som grumlar upp vattnet, gifter från exempelvis båtfärger och skuggor från bryggor och båtar. Uppgrumlingen är den mekanism som är mest påtaglig, berättar Joakim Hansen, marin miljöanalytiker på Stockholms universitet i en intervju för Natursidan.se.

Men trots ett teoretiskt bra lagskydd så hjälper inte det när nya bryggor och marinor ska byggas. Louise Eriander, forskare vid Göteborgs universitet, har granskat alla byggärenden mellan 2011 och 2015 från åtta kommuner i Västra Götaland. Undersökningen visar att 75 procent av alla byggansökningar godkändes. Ordet ”ålgräs” nämndes bara i 12 procent av de ärenden som faktiskt låg i ålgräs. I de ärenden där ”ålgräs” nämndes fick ändå 75 procent godkänt, och majoriteten av alla ärenden som rörde skyddade områden godkändes.

– Det starka skyddet är framför allt teoretiskt, berättar Louise Eriander. Men ärenden bedöms individuellt och varje brygga ses bara som ett litet intrång i miljön, men den sammanlagda effekten av många bryggor blir inte försumbar, säger hon till Natursidan.se.